- Project Runeberg -  Hjältebragder. Skildringar från boerkriget /
144

(1904) [MARC] Author: Johannes Kaltenboeck Translator: Carl Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig tillbaka till hinduen, hvilken han åter kastade på axeln
lik en mjölsäck, och för andra gången passerade han förbi
soldaternas underjordiska boning, hvarifrån deras taktfasta
snarkande alltjämt hördes.

Obemärkt uppnådde han ballongen, steg upp för
repstegen och lade ned hinduen på korgens botten, hvilken var
rymlig nog att härbergera två å tre personer. Vid hvardera
af kortsidorna fanns en smal sittplats och i midten på botten
upptäckte Vanheerden ett litet rundt hål. Han försökte, om
han genom detta kunde nu kabeln, och det lyckades. Under
detta försök snuddade hans arm vid en metalltråd, hvilken
utgick från kabeln och fortsatte vidare uppåt genom hålet.
Han famlade efter tråden med händerna och fann att den
förde till en vid korgens bord fäst telefonapparat. Den skulle
alltså tvifvelsutan tjäna till att föra rapporterna från
luftskeppet ned till de under densamma varande trupperna. Det
var en lätt sak för Vanheerden att lösa denna tråd från
apparaten och kasta ut den öfver korgen. Därefter undersökte
han ytterst noga om ej tilläfventyrs någon annan inrättning
fanns, som förband korgen med kabeln, men han kunde ej
finna någon.

Efter att sedan hafva dragit upp stegen i korgen, lade
han sig lugnt ned bredvid hinduen och inväntade följande
dag. Timme efter timme — evigheter i hans tycke —
försvann.

Några gånger hade hans fånge varit orolig, men till slut
lät Vanheerden honom förstå, att om han än en gång vågade
röra på sig, skulle han utan nåd och försköning få en knif
tvärt genom strupen.

Slutligen visade sig den första ljusningen i öster och
samtidigt dundrade den första hälsningen från Lombardskop
öfver till det engelska lägret. Den efterföljdes snart af flere,
och inom kort voro boerkanonerna i fullt arbete.

Snart var det full dager, och nu började några soldater
krypa fram ur sina underjordiska hålor. De hämtade vatten
i en förbiflytande bäck ooh gjorde under skämt och glam
sin toalett.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sahjalte/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free