- Project Runeberg -  Hjältebragder. Skildringar från boerkriget /
152

(1904) [MARC] Author: Johannes Kaltenboeck Translator: Carl Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle kunna trösta henne. Han sprang fram och tillbaka
som ett barn, hvilket förgäfves söker hjälp.

Slutligen torkade kvinnan under en sista, djup suck,
bort tårarne och vände sig åter till köttallriken, hvars
innehåll hon nu skar sönder fullständigt, och sköt sedan tallriken
till gästen.

— Låt eder väl smaka, sade hon med matt röst. Den
långa ridten har säkerligen gjort er både hungrig och törstig.

Röde Christian lät ej inbjudningen förklinga ohörd.

— Säg, vrouw, sade han efter en stund, hur står det
till med farmaren? Det var egentliga orsaken, hvarför jag
red öfver hit. Jag ville se, om han inte snart är på benen
igen.

— Tack så mycket, han är förhållandevis kry. Med
gången är det nog inte så bra förstås, ty benet är lamt, men
på en häst försäkrar han sig kunna sitta säkert.

— Han är väl ute och rider i dag?

— Ja det är han — ehuru vi alla satte oss emot det.

Men det är dåliga nyheter från södern. Det sägs, att Cronje
skulle sitta i klämma med sina boer. Då kunde farmaren

inte trifvas längre hemma, han ville prompt öfver till [-stationen.-] {+sta-
tionen.+} •

— Ja, tyvärr, knorrade Christian, i söder såväl som i
väster skall det ej stå riktigt bra till, men jag hoppas, att
dessa underrättelser äro öfverdrifna. Säg, vrouw, hur kom
det sig egentligen, att Vanheerden sårade sig så svårt?

— Det är jag själf inte på det klara med, det skall väl
aldrig heller blifva förklaradt.

— Det var dock en för galen idé att rymma från
engelsmännen i deras egen ballong — men det återstod honom
väl intet annat heller. Enligt hvad det berättas, fann man
honom på öppna fältet utanför Lindley.

— Ja, så var det. Några fristatsbor hade funnit honom
sanslös där efter en häftig sandstorm. Till att börja med
höllo de honom för död, men upptäckte sedan, att det fanns
lif i honom. — Då skötte de om honom, och snart var han så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sahjalte/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free