- Project Runeberg -  Hjältebragder. Skildringar från boerkriget /
178

(1904) [MARC] Author: Johannes Kaltenboeck Translator: Carl Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

räknade ut, att de inom tre timmar skulle nå upp till passets
högsta punkt, ty de redo ganska raskt, då Waowayo visade
sig vara så god löpare, att han godt kunde följa dem, om de
ock redo i kort traf.

Piet och Hendrik hade väntat, att kaffern skulle föra
in dem på den till passet förande vägen, men han svängde
i stället in i en på vänster hand befintlig dal. De båda
yng-lingarne voro visserligen mycket förvånade häröfver, men
ville ej på något sätt genom frågor eller invändningar narra
sin förare att tappa spåret.

De trafvade muntert uppför dalens sida, men snart
blef stigningen så stark, att "Waowayo rådde dem att lämna
hästarne kvar. Ynglingarne sutto af och bundo hästarne vid
en lång lina, så att de kunde gå omkring och beta. Sedan
fortsatte de i hastig takt.

Nu kunde Hendrik ej längre hålla sig från att
anmärka:

— Efter hvad jag kan se, äro bärgen däruppe alldeles
kala, där finnes väl ingen skog?

— Bärgen äro kala allesammans, lille baas, men högst
däruppe är det en djup urhålkning mellan klipporna, ehuru
man icke kan se den härifrån, och där finnas många stora
och mycket höga träd.

De båda ynglingarne utbytte en snabb blick och Piet
frågade:

— Ämnar du föra oss till den skogen, som ligger norr
om Bezuidenhoutpasset, där en väg öfver bärgen går fram.

— Nej, här finnes ingen väg, lille baas, på andra sidan
om skogen äro klipporna alldeles tvärbranta, där kan ingen
människa klättra upp.

Nu gick ett ljus upp för ynglingarne. Det kunde
mycket väl hända, att Vanheerden passerat öfver den där sänkan
mellan bärgen och af misstag, vålladt af fågelperspektivet,
hållit detta för det några kilometer söder därom befintliga
passet. Var detta fallet, då hade de kunnat rida kors och
tvärs i närheten af detsamma hur länge som hälst, utan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sahjalte/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free