- Project Runeberg -  Hjältebragder. Skildringar från boerkriget /
205

(1904) [MARC] Author: Johannes Kaltenboeck Translator: Carl Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ofverallt De Wet! Var det* natt förkunnade telegrafen eller
en väldig gräsbrand, att röde Christian visat sig någonstädes
eller låg där eller där i bakhåll. Lyste dagens stjärna på
fir-mamenfcet, då blixtrade heliograferna öfver bärg och dal och
meddelade, att De Wet befann sig på väg för att med sina
trupper gå den ena eller andra fiendtliga ställningen in på
lifvet eller ställa ut en fälla.

I följd däraf fick man bevittna det egendomliga
skådespelet, att engelsmännen dag efter dag drogo sig tillbaka dit,
hvarifrån de några månader förut börjat sitt segertåg mot
Pretoria. Snart stod åter en engelsk armé af icke mindre än
50,000 man i Fristaten söder om Vaalfioden, denna gång under
befäl af generalstabschefen, lord Kitchener, för att föranstalta
en riklig skallgång efter den fruktade boeranföraren. Man
utförde vidtomfattande trupprörelser, för att inhägna det
område, där röde Christian skulle befinna sig, och då maskorna
i truppnätet efter många funderingar och ohyggliga
ansträngningar slutit sig, befanns det, att villebrådet, som man
hoppats nu hafva i säkert förvar, alls ej fanns där. Ännu en
gång hade De Wet undgått sina förföljare, som så många
gånger förut, och engelsmännen hade intet annat att göra
än börja leken på nytt.

Samtidigt fingo engelsmännen utstå åtskilliga
förtretligheter äfven på den norra krigsskådeplatsen.

Genom sina spejare hade Louis Botha nämligen snart
fått veta, att Pretoria blottats på större truppstyrkor, och han
beslöt sig därför att göra ett kraftigt utfall, under det att
boerna under de la Rey framträngde från norr och väster; och
de båda boergeneralerna vunno flere större segrar efter
hvarandra. Det återstod intet annat för lord Roberts, då han nu
såg hufvudstaden i plötslig fara, än att genast draga sina
under generalerna Kitchener, Methuen, Hunter m. fl. stående
trupper, som sändts mot De Wet, tillbaka öfver Vaal och
därigenom hindra en eljes alldeles säker katastrof.

Denna boergeneralernas afgjorda framgång hade äfven
en annan följd inom Fristaten. Boerna, som efter landets
occu-pation förlorat modet och utlämnat sina vapen till engels-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sahjalte/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free