- Project Runeberg -  Hjältebragder. Skildringar från boerkriget /
217

(1904) [MARC] Author: Johannes Kaltenboeck Translator: Carl Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i handen, under det blicken dröjde vid landskapet rundt
om-kring.

Där på andra sidan om flodområdet, där horisonten var
höljd i en ljusblå slöja och ett ensamt berg affcecknade sina
skugglika konturer, ej långt][där bakom låg Vanheerdens farm*
Där befann sig hans hustru, hans ende återstående son, där
bakom låg hans egendom, hans lifsarbetes lön, hans allt . ..
Tänk dock, om brandfacklan redan hemsökt hans kära där
hemma, hans lilla jordfläck, vid hvilken han hängde fast med
hela sin varelse?

Ryckningen i musklerna kring hans mun tydde på
smärta. Åter och åter flög hans blick bort till den smala
dimstrimman och häftade sig frågande vid denna. ... Hvem
skulle kunna besvara hans stumma fråga?... En djup suck
banade sig väg från hans bröst.

Då rörde sig något bakom honom.

Ett halft tusental ryttare, många däribland med
handhästar, gallopperade öfver fältet. Vanheerden sprang upp
och svängde sig upp på hästen, satte sig i spetsen för
ryttarskaran och i god traf nalkades de bondgården. Där rastades
en kort stund och hästarna vattnades.

Vanheerden lät sätta ut några poster och begaf sig
sedan till farmarens bostad; där möttes han af dennes hustru,
omgifven af ett halft dussin döttrar, som glädtigt hälsade
honom.

— Hvad nu då, vrouw, ha inte engelsmännen gjort er
någon påhälsning? frågade Vanheerden.

— Jo visst, men de ha åtminstone låtit stugan stå kvar.

— Då har ni haft särskild tur, eller också har ni
åtnjutit någon särskild gunst.

— Inte vet jag, hur jag kunnat göra skäl för någon
dylik.

— Hvar är farmaren?

— Han är hos Gud — träffades af en kula vid
Paar-deberg.

— Då står ni alltså här utan manligt skydd, utan
manligt bistånd?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sahjalte/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free