Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 35 —
ANASüYA.
Hans konungsliga håg föraktar lek,
och för vår syster lyckans träd skall knoppas!
SAKUNTALA.
Nu sägen, kära, om det här går an!
Läser:
»Jag kan ej veta om ifrån den stunden
då jag dig såg, du ännu tänkt på mig,
om sorg dig nått, om lyckan följt din stig;
men evigt är af kärleks makt jag bunden,
och natt och dag jag tänker blott på dig!»
DUSCHYANTA
framträder hastigt och fortsätter.
»Du hulda barn, se’n jag dig såg i lunden,
och med din skönhets glans du fångslat mig,
jag fridlös irrat på min dunkla stig!
Af brinnande längtan tänd från första stunden
som jag dig fann, jag älskar endast dig!»
Då Sakuntala vill skynda upp.
Nej, stanna, dröj! Låt dina mjuka leder
på doftrikt läger åter sjunka neder
bland svalkande blommor, att ej din kind
må nås af den feberdräktiga vind
som fläktar här — så lyd nu blott! —
Till de andra två.
Nu sägen mig hur er väninna ,mår?
ANASUYA.
Hon lider af en sjukdom svår
men läkemedel hon nyss har fått.
PRIAMVADA.
Vill den höge gästen ej bänken smycka,
i det han sin plats hos henne tar?
SAKUNTALA.
Ack, vänner, ej söken vår gäst hälla kvar,
ty skiljd från de kvinnor som göra hans lycka
i konungasalen, han otåligt hör
vår skogslåt.
3. — Sakuntala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
