Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 52 —
DUSCHYANTA.
Hvarför icke?
MADHAVJA
till sångerskan.
Konungen lyssnar!
SÅNGERSKAN
sjunger, musikanterna ackompanjera:
Du bi, så lätt att bedåra,
säg, hvi du mig öfverger?
Skall mangoblomman ej spåra
din surrande vinge mer?
Uti min kalk du dig gömde,
besegrad af kärleks makt;
men trolös du mig glömde
för lotusblommans prakt! —
Skall där du säll dig tycka,
du glömske, som hennes slaf?
Skall hon ej mer oss smycka,
den stilla, hemliga lycka,
som delad kärlek gaf? —
Musiken upphör.
DUSCHYANTA
till Madhavja.
Den goda Hansapadika! Det fanns en tid då jag
älskade henne. Nu är jag i onåd hos henne för
Vasumatis skull, och hon har lämnat staden. — Vän
Madhavja, begif dig till henne, bringa henne min
hälsning och denna blomma och säg henne att hennes
tadel funnit ett fint, konstnärligt uttryck, son konungen
beundrar!
Madhavja går. På en vink af konungen aflägsna sig sedan alla,
utom dörrvaktaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
