Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 32 -
nu se’n barna kommit till. Och därför tyckte vi, I inte
kunde ha något emot, om pigan finge ligga här nere.»
Mor Greta svarade icke genast. Det stack henne, att
barnen inte kunde unna henne att få lefva i stugan med ro,
till dess att hennes stund kom. Men hon ville ej visa sig
ogin, och dröjande på orden, svarade hon:
»Jo, det ska’ väl inte vara omöjligt.»
»Det kan vara bra, att det fins nå’n som ser om Er
också, ifall något skulle komma på,» sade August.
En liten stund därefter gick han.
I fall något skulle komma på! Han gick och väntade
på det, förstås. Det var ju inte underligt. Först hade ban
blifvit af med gubben, och nu ville han, att gumman skulle
gå samma väg. Mor Greta suckade för sig själf, och hon
kom ihåg, att det var en tid, när hon tänkte på Samma sätt.
Det blef inte roligt för gamla mor Greta efter den dagen.
Hon hade inte haft någonting, när Anders gifte sig med
henne, och som fattig flicka hade hon fått flytta in i den
rika bondgården och kommit att vara husmor pä gården.
Därför hade hon häller ingenting att fordra, och hon begrep,
att barnen skulle betrakta hennes underhåll som en
nåde-gåfva. Hon var ett inhyseshjon hos sina egna barn, och
de skulle gifva henne, hvad henne tillkom, med växande
missnöje, ju längre hon tvang dem att utbetala det. Hade
mor Greta kunnat, skulle hon gärna tagit fattighuset i
stället.–
I fall gubben Anders hade fått lefva, skulle han
emellertid fått se, att om slåttermaskinen också gick bra. så var
det i dess ställe mycket annat, hvilket på senare tiden gått
illa, August Sjögren hade tagit sitt lån under de goda
tiderna. en stor del af dessa pfinningar hade han verkligen
användt för att förbättra, hvad som hörde till gårdens drift,
och den delen af styfrarna gaf nog också sin ränta. Men
med pänningarna, hvilka ban hade i handen, föddes också
begäret att lefva bättre, och detta begär föranledde till
reparationer. möbeltillvärkning och inköp af finare kläder. Och
den del af pänningarna, som på detta sätt användes, gåfvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
