Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 37 —
»Goddag, mor Greta», sade han. »Behöfver I gå och
plocka på alfvaren?»
Den, som tilltalade henne, var en bonde, hvilken i forna
dagar brukat umgås med hennes man. Han satt också på
undantag hos sina barn, och Greta hade sett honom ofta förr
i bättre tider. Men hon kunde ej komma sig för att svara
honom uppriktigt.
»Det är dåliga tider nu», sade hon.
Det var slägtens skam, hon skulle röja, om hon sade
honom, hvarför hon nu gick här. Gret kände sig het om
hufvudet, Hur usel hon hade blifvit, skulle ändå ingen säga
om henne, att hon gick i bygden och talade illa om sina
barn. Och därför tillade hon:
Det kan behöfvas ibland att sticka emellan bland ved’n.»
Gubben stod ocli såg på henne. Han log ett illmarigt
leende.
Jag har själf undantag . sade han. - Sa jag vet,
hurudant det är.
Greta betänkte sig ett ögonblick. Det skulle nog ha
varit godt att ha någon att tala med. Men åter vaknade
tanken på slägtens heder, och hon svarade:
Jag har intet att klaga på. Hvad jag ska’ ha, får jag. >
l>en andre betraktade henne misstroget,
»Det var ju bra det», sade ban och gick.
När Greta fått sin korg fyld, tog hon den på armen och
gick med tunga steg hemåt igen.
Men inom henne hade en ny känsla vaknat. Hon var
rädd, att barnen skulle göra henne något illa. Och hvar
kväll, när pigan kom in för att lägga sig, hade den gamla
stängt igen dörren om sig och sof ensam inne i kammaren.
t
Det gick emellertid inte bra för August Sjögren.
Skulderna ökades mer och jner, en vacker dag växte de honom
öfver hufvudet, och han fick sälja gården, med allt hvad
däruti fans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
