- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Första delen /
103

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t 103 —

Kyrkoherden nickade. Han mindes den väl, det hade
varit en ensam tid ute på östra kusten af Oland, när snön
låg famnhögt och det yrde igen, så fort vägen var plogad.

»Det var hela dagar, när vi inte hade eld i spiseln»,
fortfor mannen vid dörren. »Ibland trodde jag, att vi skulle
dö i stugan. Jag var så trött ibland, så jag orkade inte så
mycket som skotta undan snön. Jag ville bara sofva. Men

så fick vi litet, förstås. Och så hjälpte det sig för stunden.
Men jag ville inte göra om det igen. Nej, det ville jag inte.»

Kyrkoherden gick i tankar. Mannen hade intet i sitt
utseende, som väckte misstro. Hans berättelse lät
sanningsenlig, och hela hans utseende vittnade för öfrigt om, att han
verkligen liade umburit. De framskjutna axlarna, den
gängliga gestalten, de insjunkna kinderna —- allt detta tydde på,
att ban talade sanning. Kyrkoherden blef allt mer och mer
eftertänksam. Själf kunde han inte afskeda sin dräng, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:10:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/1/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free