Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De talade ifrigt hela tiden, och på Eriksons ansikte låg
ett drag af tyngd och grämelse. Han räknade upp, hvad
det kostat honom att köpa garnet, och hur lång tid som
åtgått att sätta redskapen i stånd under förra vintern.
— Det är alt skadadt för mellan femtie och hundra
riksdaler, utom arbetet, slöt ban.
— Det är mer, sade brodern.
— Ne-ej, men det är det.
Och när de kommit in, kom hustrun emot dem och
-frågade, hur det gått, i det hon satte fram varm mat på
bordet. Och Erikson. berättade, medan de andra fyllde i
berättelsen, noggrant och detaljeradt, hur mycket som blifvit
förstördt, och hvad som var räddadt. Han hostade ett par
gånger och drog djupt efter andan.
Hustrun märkte det,
— Du må väl aldrig ha blifvit sjuk häller, sade bon.
° • T" • •
—- A nej. Det tror jag väl inte.
När de slutat äta, stälde sig Erikson och såg ut genom
fönstret.
— Tänk hvad båd’ not och skotar, som ha förderf väts
i natt, sade han, utefter hela landena. Det går alt te många
tusen riksdaler. Det är värst för dem, som inte har annat
te lefva af, förstås.
Ja, blåsten hade farit svårt fram. Som en farsot hade
den tagit med sig redskap och slagit sönder båtar. På ett
ställe långt ute i skären hade mannen varit ute öfver natten
för att sätta not vid ett aflägset grund.
Han hade blifvit borta, och flere dagar därefter kom
båten drifvande och blef sedd och dragen i land.
Man räknade öfver skadan, man hörde efter, hur
grannarna haft det, och man hjälptes åt att rädda, hvad räddas
kunde. En så tidig storm, och en så häftig storm. I
mannaminne kunde ingen erinra sig att hafva varit med om
maken. Stora träd blåste ned, och åskan hade gått, fast det
var midt på hösten.
— Kan ni se Guds hand i molnena, pojkdjäflar, sade
en båtsmansdräng, som brukade vara inne i Stockholm, och
som hade varit med på en långtur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
