Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 153 —
En söndag — det var strax efter midsommar — kom
mannen liem från ett besök i en af granngårdarna. Han var
mycket drucken och gick ostadigt rakt in i rummet, där
vaggan stod. Hustrun var alltid rädd för honom vid sådana
tillfällen och vågade ej säga något. Men hon gick efter honom
in i köket och höll därifrån ett vaksamt öga, på hvad mannen
tog sig för i det inre rummet. Han stod därinne framför
byrån och försökte fåfängt få in nyckeln i nyckelhålet. Han
stod och lallade något för sig själf: »Jag ska köpa skogen,»
hörde hon honom säga, »och det ska bli pengar. Tjo, pojken
min.» Och ban vände sig till vaggan och såg på gossen, som
hade vaknat och med vidöppna ögon stirrade på fadern.
I det samma märkte han, att hustrun ängsligt såg efter
om han skulle röra barnet, och med dén rusiges lust att visa
sig vara herre öfver sina handlingar, drog han fram en stol
och lutade sig ned öfver den lille. Barnet, som besvärades
af den fräna bränvinslukten, låg en stund med skälfvande
läppar och började så med ens skrika.
Hustrun gick instinkbkt närmare och stannade i dörren.
Mannen höll för barnets mun:
— Hvad skriker du för pojke? Är du rädd för far din?
Och han började att häftigt röra vaggan fram och åter.
(lössen skakades fram och åter och var nära att falla ur.
Med ens hade Tea sprungit till, och tyst sköt hon
mannen åt sidan.
— I)u skall väl akta barnet, sade hon.
— Akta barnet, sade han. — Och hans ansigte blef
mörkrödt. — Akta dig själf, du. Har jag inte rätt till att
se på min egen pojke? Hva? Kanske jag inte är herre i
huset själf? Hva?
— Ja, men Erikson, du ska väl styra dig, vet jag.
livad är clet, du väsnas för? Ar det någon, som har sagt
något ondt åt dig?
Han slog näfven i dörren, så att det skallrade i hela
huset.
— Tyst, röt han.
Och innan Tea rätt visste, hur det gick till, kände hon,
hur han tog i henne och skakade henne af alla krafter.
Gernandts Folkbibliotek. I.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
