- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Första delen /
162

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erikson kora af sig. Han såg sig omkring, flyttade på
fötterna och sade enstafvigt: Jaså, i det han harskade sig,
som om han haft för afsigt att säga något mer.

— Det har just varit en person här, fortfor baronen, i
det ban drog några bloss på cigarren, som gjort upp med
mig om att få köpa skogen, sora står på Eriksons mark, och
hon frågade om jag visste någon, sora ville åtaga sig att
hugga den åt honom, och forsla ner den till sjön. Jag tyckte,
det kunde bli ett bra vinterarbete för Erikson och det
inbringar nog inte så litet häller.

Erikson hade hela tiden stått och sett ner mot golfvet.
Han kände sig som tryckt till marken, och han kämpade med
sig själf för att bli herre öfver sin stämma.

— Har baron sålt skogen? sade han till sist.

Baron såg förvånad ut:

- Ja visst har jag sålt skogen. Jag säger ju det.

— Jag hade annars tänkt och fråga, om inte jag kunde
få köpa deu.

— Du? — Baron gick honom två steg närmare. — Vill
du köpa den?

— Ja, jag har tänkt det. Litet har jag sparat ihop,
och resten tänkte jag . . .

— Ja, men jag bar ju redan sålt den. Inte kan jag
låta köpet gå om igen. Det är alldeles omöjligt. Om
Erikson hade kommit i går. Men nu är det för sent.

- Ja, det är väl det då. Och efter en stunds tystnad
tillade ban: Om jag hade kommit i går, hade det då kunnat
gå för sig?

— Ja, det skulle jag inte haft något emot. Men jag
kan ju inte göra det, sora är gjordt, om igen. Inte med
bästa vilja i verlden.

Erikson stod en stund. Och stirrande framför sig som en
sömngångare, tog han upp hatten från golfvet.

- Ja, då är det väl bäst, att jag går, sade han.

Han höll redan handen på låset.

— Xej, vänta litet. Erikson har ju inte svarat mig på
min fråga än. Vill Erikson åta’ sig körslorna eller inte?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:10:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/1/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free