- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Första delen /
178

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 178 —

sköta fyren, hade biträdet dött, och under den tid, som åtgått,
innan kuttern kom tillbaka, hade de två, som lämnats
ensamma, fått passa fyren allena. De hade därför väntat pä
den kamrat, som skulle blifva den tredje i deras krets, och
kanske med en ej mindre ifver på den arbetskraft, som skulle
gifva deras egen bättre tid att spara sig och hvila ut.

Nu satt ban i båten, en gammal man. med en liten
spädlemmad tolf års flicka vid sidan, ocli de båda andra
rodde med långsamma, betänksamma årtag in mot den
landningsplats, där det vid nordlig vind gick lättast att lägga
till. Det gick hög sjö. och kuttern, där man ville begagna
sig af vinden för att få god gång söderut, lättade redan
ankar, och bommen knakade under den hårda vinden.

Del ligger uli Östersjön en ensam ii.

Hvarken fyrmästaren eller fyrvaktaren hade hunnit att
utforska lotsarna tillräckligt för att få någon klar ledning för
det omdöme, som de borde fälla öfver det nya biträdet. Han
var mager och liten, af en senighet, hvilken samtidigt tydde
på mycken vighet, och hans skägg, som skiftade mellan rödt
och hvitt, dolde alldeles munnen och nedre delen af ansiktet,
ofvanför hvilket ett par små, djupt liggande ögon tittade
fram under långa, glesa ögonbryn. Han var resklädd, i tjock
kavaj oeh låg svart hatt, ocli han tog knappast afsked, när
ban lämnade kuttern. Sedan han hälsat på sina blifvande
förmän, lät ban dem ro sig i land, som om ban betraktat
sig själf som en gäst, hvilken borde behandlas med
förekommande artighet, och när ban kommit i land, frågade han
efter sin bostad. När han fått sig den anvisad, började ban

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:10:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/1/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free