Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 255 —
Jag tänkte gå till ett ställe, som jag vet om, där
di syr skjortor, och fråga, om jag inte kunde få gå där och lära.
— Jaså. Ja, jag ville bara säga dig en sak. jag var
kanske litet för sträng vid dig i förmiddags, och jag ville
säga dig det, att om du kommer i nöd, så kan du gå till
mig. Vill du lofva mig det?
—- Jag får tacka frun så mycket, men det ska nog inte
bli så illa, hoppas jag.
Den gamla frun skakade på hufvudet och gick sakta
tillbaka in i våningen.
På Lördagen tlvttade Elin. Ilon fick bo på Söder hos
en fattig gammal fru, som hon kände, och Gottfrid betalade
för henne åtta kronor i månaden. Om dagarna gick hon och
sydde klädningar hos en sömmerka. Det hade inte funnits
någon plats på skjortmagasinet,
När hon vände tillbaka dit upp för backarna till den
trakt, där hon bott bela sin barndom, där hon sagt farväl åt
sin mor, och som hon flyttat ifrån för att försöka att själf
taga sig fram i den stora bullrande verlden der nere, då
kände hon sig underlig till mods. Hvad hade hon vunnit?
Hvad hade det blifvit af henne? Och hur hade hon
egentligen kommit att tycka om honom?
Hon funderade och funderade däröfver, och det
förekom henne alt mera underligt. Först hade hon tyckt om
honom, för att han gaf henne så vackra saker. Hon hade
altid tyckt om att gå fint klädd, och hos Siverts hade hon
ej haft mer än fem kronor i månaden, och det kan man ej
köpa sig mycket för.
Men så hade ban kysst henne på pannan. Och sedan
en annan gång på munnen. Det var som ett fint bindande
nät, som drog mer efter sig. Hon var fången af hans
smekningar som med starka band, och om hon ock tusen gånger
sade nej, när han bad henne, så måste hon dock till sist
gifva vika, därför att hon börjat att göra det. Hon hade
aldrig tillåtit någon annan dylikt, hur många som också hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
