- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Första delen /
360

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 3(5(3 —

Man hade bildat kedja omkring elden. En ofantlig
yta med skog var kringgärdad af människor, och rundt om
höggos träd och gräfdes diken för att hindra elden att gripa
vidare omkring sig. Nedrökta, svettiga och ihärdiga rörde
sig skepnader i den rökfylda skogen, öfver hvilken solen
kastade sina röda, glittrande strålar, och yxornas döfva ljud,
när de trängde in i det hårda virket, blandades med ljuden
af spadar och hackor och af rasslet af stora granruskor,
med hvilka svettiga händer piskade den brinnande jorden
för att kväfva elden ocb hindra den att gå vidare.

Genom röken började lågorna att stiga uppåt, ett enda
haf af lågor, som slöt sig omkring trädens grenlösa
stammar, ofvanför hvilka kronorna syntes, som om de sväfvat
i luften på ett täcke af skyar i brand. En rishög, som
fattade eld, kastade pelare af flammor och rök högt upp i
vädret, och det började brinna i kronorna, En hvirfvel af
lågor fylde hela fältet, och i denna hvirfvel föllo de stolta
träden tillsammans med starka brak, medan skyar af
gnistor och rök slogo ihop öfver de nedstörtande stammarna.
Under jorden kröp elden vidare för att suga sig uppefter
nya stammar, hvilka åter i sin tur skulle störta omkull i
deri stora glödmassan eller med svedda, kolnade lemmar sticka
upp ur den ofantliga brasan, som hemska, stående jättelik.
Vid middagstiden tog blåsten i, ocli som vågor vältrades
lågor och moln om hvarandra. Från de brinnande topparna
slungades flammor, liknande breda blixtrar, flere famnar bort
öfver hufvudena på de släckande, hvilka bildat kedja.
Förfärade sprungo människorna tillbaka, medan öfver dem
elden sprakade i nyligen antända kronor, och stora grenar
rasslande föllo ned öfver de springandes hufvuden, kastande
ett rägn af gnistor öfver den torra mossan.

Allt längre utvidgades kedjan, och arbetet med hackor
och spadar började på nytt, under det att åter granruskorna
rasslande slogos mot marken för att på nya sträckor dämpa
-den framilande elden

Vidare och vidare trängde sig kretsen af människor
utåt. Hettan blef odräglig, lågorna hotade att slå de
släckande i ansigtena. Elden hoppade öfver diken och skogs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:10:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/1/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free