Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 384
Tv allt hvad lian ville, hade pojken fått, råsten skulle
han skaffa sig själf. Och det fins intet, som gör den unge
så kry, som när han vet, att han flyger fri ur boet och inte
längre behöfver dc gamla.
En tidig morgon hade Sven Ersson följt sonen på väg.
Han skulle fara till Kalmar för att gå ombord på ångbåten,
»Där tog lian fram gamla sedlar ocli räknade»
som gick till Göteborg. En bel flock af emigranter stodo i
grupper på fördäcket. Det var kvinnor med barn på armen,
karlar och pojkar, tjänsteflickor och barn, alla i tarfliga
söndagskläder, karlarna hade hattar och kvinnorna sjaletter. De
viftade med näsdukar och somliga gräto.
Midt ibland flocken såg Sven Ersson en gammal gubbe
och gumma. De voro känningar till honom, hemma på
Öland, och i fyrtio år hade Sven Ersson hälsat på dem,
nathan for förbi deras stuga, som låg på alfvaren. De foro ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
