Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 25 —
gång och långsamma, säfliga rörelser hade tillkännagifva
landtmannen. Under mössan syntes ett brunt, rakt hår, som
var tätklippt i nacken, ett stubbadt helskägg täckte nedre
delen af ansigtet, och ögonen voro små och vänliga. Öfver
bela ansigtet låg något på en gång godtroget och förtryckt,
som om ban känt sig illa tillfreds öfver sin ställning i
allmänhet och ej vetat, hur han skulle reda sig.
Sedan ban gjort rent i ladugården, lade han strö åt korna
och gaf dem vatten. Därpå lät han ladugårdsdörren stå på
glänt och gick långsamt och likgiltigt öfver gården.
Han steg in i köket och såg sig omkring. Det såg
oordentligt ut därinne. Sängarna voro oredda, golfvet var fullt
med sopor, de båda yngsta barnen sprungo halfklädda på
golfvet och jagade en katt, som med förskrämda rörelser
hoppade omkring i det skumma rummet och ref ifrån sig
med klorna, när någon af hans plågoandar kommo honom
för nära. Vid spiseln stod en femton års Hicka och rörde
gröt. Hon skrek, när dörren öppnades, åt syskonen att de
skulle låta bli katten.
-— Det är ett väsen, så man blir hufvudyr, sade hon
med ett lillgammalt tonfall.
— Låt bli katten, barn, sade Olof Larsson, och hör,
hvad Hanna säger.
Vid faderns inträde hade barnen redan upphört med
leken. Den minsta, en liten linhårig pojke, som sprang
omkring i bara skjortan och strumporna, gömde inne i handen
en tapp hår, som han dragit af katten, och kröp bort i en
vrå för att i fred få njuta af bytet.
Olof Larsson gick fram till spiseln och tog slefven ur
dotterns hand.
— Du får gå ner och mjölka, sade han. Jag ska nog
göra i ordning till kvällen.
Flickan gick, och Olof Larsson tog af sig tröjan för
att vara ledigare. Därefter lade han på mera ved, stälde sig
vid grytan och rörde i gröten. Det syntes på handlaget, att
ban inte var ovan.
Det var på nyåret 1844, och på den tiden gick det
hårdt till vid de stora julkalasen. Där dansades, åts och
Gernandts Folkbibliotek. II. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
