- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Andra delen /
47

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 47 —

det på ett mera kallblodigt sätt. Det föreföll honom inte
längre hvarken på nytt eller oväntadt, att hustrun gjort ett
försök mot hans lif. Han tänkte tillbaka på små händelser
dem emellan, hvilka ban kunde erinra sig, och han kom
underfund med, att just detta hade ban länge fruktat. Hade
han inte tänkt på detta, när han låg vaken på natten, först
innan hon kom hein och sedan, när hon lagt sig bredvid
honom i bädden? Hade ban inte sett det på hennes miner,
på hennes sätt, hennes ögonkast? Olof Larsson erinrade sig
i en hast en mängd saker, som han förut icke fästat någon
vigt vid. Och ban började tänka på, hvad han skulle säga
åt prosten.

Det började ljusna, icke som när solen träder fram och
i öster målar en strimma af rödt, öfver hvilken dess klot
höjer sig och kommer med ljus. Det dagades endast sakta och
omärkligt, utan att en stråle trängde genom det tjocka
skylagret. Det blef en kall dager, genom hvilken man kunde
se. Det var allt. Och Olof Larsson kraflade sig ned för
stegen och gick fram mot prestgården.

Han gick samma väg som hustrun nyss hade gått. Men
han såg ingen, och när ban kom in på gården, stannade
ban en stund och betänkte sig.

— Hvad skulle ban säga prosten?

Med ens öfverfülls han af en känsla af blygsel. Han
skulle stå därinne med mössan i hand, prosten skulle komma
emot honom i pipa och nattrock, bjuda honom sitta ned och
fråga honom, hvad ban hade på hjärtat. Då skulle han sitta
där och berätta hela sin skam, hustruns stygga lif och
gärningar, hela det elände, som rådde i hans hem. Hon var
brottslig, elak och farlig. Men bon var i alla fall lians
hustru, och Olof Larsson skämdes att gå till främmande
menniskor och begära hjälp mot sin kvinna. Han skulle tala
om hela uppträdet, som hade varit på morgonen, och ban
skulle beskylla henne för öfverlagdt mordförsök.

Då skulle prosten se på honom med stora ögon och fråga:

— Hvad har Olof Larsson för bevis på det här?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/2/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free