Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 110 —
bredvid trappan, skrämda följde det sällsamma tåget. De
tvenne minsta förstodo icke det bela. Men den femtonåriga
flickan, Hanna, började att förstå. Och med vidöppna ögon
stirrade hon ut mot all denna skam, som föll öfver hennes
oskyldiga lif.
Med en vink skingrade kronofogden skaran, som stod
närmast omkring vagnarna, och alla satte sig opp. Det gick
ett mummel af hot genom församlingen, och många händer
knötos i vrede.
I denna stund kände Ingrid ett trots, hvilket skänkte
henne njutning. När hon satt där, medveten om ett brott,
som jagade skräck i bela denna massa af människor, hvilkas
minsta öden hon kände, för hvilkas elaka tungor hon aldrig
böjt sig, dessa människor, hvilka förtalat, svärtat och
skymfat henne, förföljt henne med stumma blickar och giftiga
ord, då rätade hon opp sig, och ett föraktfullt leende krökte
hennes läpp.
Mängden såg detta leende, och ett ursinnigt rop skallade
emot henne.
Men hon förändrade icke en min. Bredvid sin älste
son satt hon bakom kronofogden, som själf körde den främsta
vagnen, och en vanvettig stolthet grep henne. Hon tyckte,
att hon stod öfver dem alla och hon skulle komma tillbaka
för att visa dem, hvem hon var. Det föraktfulla leendet
rubbades icke på hennes läppar, och när vagnarna körde
bort genom folkmassan, som gaf rum åt båda sidor, hälsade
hon fräckt på en bondhustru, hvilken hon ofta brukat besöka.
Ingrid och Petter sattes i förvar tills vidare, men Erland
tog kronofogden med sig hem.
Att det gjordes ett undantag för honom, förvirrade
ynglingen. Och lians mod sjönk, ju mer de nalkades
kronofogdens boställe. Förlägen gick ban upp för den breda
stentrappan och följde mekaniskt anvisningen att stiga upp och
stanna på ett vindsrum.
Mat bars upp till honom, för öfrigt lämnades ban hela
dagen ensam. Inne i rummet var en säng bäddad och på
golfvet fans en färdig liggplats. Erland trodde, att den ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
