- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Andra delen /
170

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 170 —

välkommen hem. Hon kände sig litet underlig till mods,
ocli lian sade heller ingenting. Han bara stod och såg på
Emma, som med undrande ögon betraktade honom. Han
såg, att hon var lik Ingrid, och ban frågade:

»Ar det din dotter, det?»

»Nej, det är min systers flicka, som bar kommit till
oss, när syster min dog. — Ja, hon är lik mig ändå»,
till-lade bon.

Och en stund därefter:

»Hon heter Emma.»

’j.Du har det bra nu», sade ban för att säga något.

»Ja, gudskelof, vi har helsan allihop. Olson är hemma,
för htm skulle ut och titta på fölungarna ett tag.»

Han stod en stund och såg ned mot marken, medan
han vred den ena foten fram och tillkaka i sanden. Han
ville säga något skämtsamt, men kunde ej hitta något. 1
stället såg han på Emma igen, så att hon blef röd och vände
bort ögonen.

»Jag får väl se inom till ert en af dagarne», sade ban.

I detsamma slogos kyrkdörrarna upp och ut på backen
hördes tydligt sången: Allena gud i himmelrik. Han ville
draga sig tillbaka, men Emma såg på honom, som om hon
frågat, hvarför ban icke ville gå in med.

»Jag går just aldrig i kyrkan», sade han, i det han
tog farväl, och det kom en antydan af ett leende öfver hans
drag. Hon såg på honom med ett par outsägligt förvånade
ögon och följde med detsamma med mostern och de andra.

Hvad det var underligt. Att han inte gick med i
kyrkan. Han såg inte ut, som om ban hörde till dem, hvilka
fördrefvo söndagsförmiddagen med att , supa bränvin och
spela kort. Hon grubblade på det under hela predikan, och
när hon gick ut ur kyrkan, kände hon sig icke så glad som
vanligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/2/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free