- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Andra delen /
187

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var dager, och den andra flickan hade just stigit

upp.

»Hvad var det?»

»Det var bara något, jag drömde.»
Hon slöt ögonen igen och kröp i hop i bädden. Ty
hon fraktade arbetsdagen, bakom hvilken hon icke ögnade
cn enda timme af helg.

Psalmen hade förklingat, och presten stod för altaret
och läste med torr, entonig stämma textens ord:

»Kommen till mig, I alle, som arbeten och ären betungade,
och jag vill vederkvicka eder. Tager på eder mitt ok och
lärer af mig, ty jag är mild och ödmjuk af hjärtat, och I
skolen finna ro till edra själar. Ty mitt ok är lustigt och
min börda är lätt.»

Emma satt midt i en bänk bredvid mostern och hörde
på prostens ord, Mest brukade hou sitta och tänka på annat
i kyrkan, och sedan hon lärt att känna Knut, hade hon
alltid haft så underliga tankar, när hon var där. Hon hade
tyckt, att hon behöfde ej allt detta för att lefva sitt lif och
dö sin död, när den en gång kom. Ibland hade hon
stannat hemma. Ty hon behöfde ingenting, så länge hon var
lycklig.

Men i dag kände hon det annorlunda. Med ett slags
bitter vällust insög hon hvarje prestens ord om det ok, som
lifvet lägger på hvarje människa.

»Ty I veten, mine åhörare, I veten det alla af egen
daglig och stundlig erfarenhet, att den värld, dit vi alla i
synd födas, där vi i synd lefva, och från hvilken vi af all
vår själ och alla våra krafter skola bemöda oss att andligen
dö, den är icke något glädjens tempel. Det är en
jämmerdal. Det är icke för intet, som den heliga skrift begagnar
detta uttryck. Men, mine åhörare, det finnes två slags ok.
Ty alla träla vi under oket. Men det ena är världens ok,
och de som tjäna verlden, om dem säger Herren visserligen
icke, att deras ok är lustigt och deras börda lätt Ty för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/2/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free