Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och slängde med hatten åt fru Oman, som viftade ifrån
bryggan.
Så forslades jagtbytet i land på en liten ö, där det
skulle förvaras öfver natten.
Dagen därpå blef det stor rådplägning, hvad man skulle
göra med fiskarna, och fru Öman blef naturligtvis i första
rummet rådfrågad. Hon funderade en stund, men hennes dotter,
som hade godt om ljusa idéer, föreslog, att Lars skulle taga
fiskarna med och segla in till staden och lägga sig med dem
ute på strömmen och visa dem för pengar för skolpojkar.
Då började Lars att stamma igen.
»Fa-fa-ra till sta’n» sa’ han. »Och så surnar de under
tiden, och så ligger de ute på strömmen och stinker, och så
kominer polisen, och jag får en spark, så jag får fara hem
igen. Jo, i helvete.»
Men då kom fru Öman fram med sitt sunda förstånd.
»Nej, det ska ni inte göra,» sade hon. »Men vi ska
telegrafera till vetenskapsakademien om saken, så får ni nog
sälja dem.»
Vetenskapsakademien var det ingen, som visste, hvad
det var. Men fru Öman kände de alla, och därför gjorde
de, som hon sa.
Och samma dags kväll kommo två herrar ditut. Och
de köpte djuren för 250 kronor (Lars hade först begärt 1,000),
och de styckade dem och togo ut benknotorna och foro till
staden med dem. Det skulle vara att läsa på, sade en af
herrarna, som hade polisonger och glasögon.
Men späcket fingo karlarna behålla, och det kokades
olja af och såldes för en krona och femtio öre kannan; så
att det blef också mycket pengar. Och de 250 kronorna
delades så, att Söderberg och Anders och Lars och hans två
drängar fingo 25 kronor hvar, och resten skiftades lika mellan
alla de öfriga.
Ty de, som hade varit med ifrån början och gett
hvalen första grundskottet, de skulle ha mest. Det hade fru
Oman sagt, och det var ingen, som opponerade sig däremot.
Ty rätt ska vara rätt, och det var dagspenning, som kunde
vara bra att få oftare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
