- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Andra delen /
248

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— m -

]mr jag nu hade räknat, när jag for ifrån Paris, men när
jag kom ner på morgonen och skulle köpa biljett, så räckte
inte pengarne längre än jämt till Hamburg. Nå, tänkte jag,
då lilla Ekström är det inte vardt, att du reser hem till
Sverige, utan det är så godt, att du stannar här och hittar på
något geschäft, som du kan slå dig fram med. Det är
ingen skam att arbeta, bara man tjänar sitt bröd på hederligt
sätt, och här känner dig ingen för resten.

»Jag tog mig en funderare, som räckte en bel dag,
och så gick jag ut i stan och hyrde mig ett rum. Se’n
skaffa jag mig arrack och socker och allt som behöfdes för
att brygga punsch. En gammal kittel fick jag låna, och jag höll
till i en bryggstuga ner på gården. Sedan annonserade jag
om »Echt schwedischer Punsch» för fyra mark buteljen. Jag
hade inte mer än 10, men de strüko åt samma dag och då
kunde jag göra cn större brygd.

»Ja, så gick det undan för undan. Men när jag hade
kommit så långt, så det var mig möjligt, så skaffade jag
mig en liten diversehandel, och på vintern gick det nog
någorlunda, Jag hade skapligt med folk, och om någon kom
och ville köpa ett större parti socker eller gryn, så kunde
det nog hända, att jag inte hade något inne för tillfället,
utan fick springa bakvägen öfver i en annan butik och köpa
varan för att sedan sälja den utan att förtjäna ett enda öre,
bara för att hålla opp bodens kredit. Men det var detsamma,
bara det gick. Men så kom sommaren och folk började dra’
sig ur sta’n, och jag såg, hur svårt det var för de gamla
butikerna. Själf kunde jag stå hela dagen i bodeu och
knappt få sälja ett skålpund kaffe. Och då förstod jag, att
jag fick lof att hitta på något särskildt, om det inte skulle
stå still för mig igen. Och då hyrde jag mig två pojkar,
som jag lät göra röda mössor åt, där mitt namn stod
graveradt på en plåt, och gaf dem hvar sin annotationsbok och
blyertspenna, och åt dem köpte jag sommarbiljetter på små
båtarna, som gå opp ocli ned för floden utmed
sommarställena. Och så annonserade jag i tidningarna, att man för en
liten procent kunde få alla sina uppköp af kött och
grönsaker och annat ombesörjda af firman Ekström & komp., om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/2/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free