Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 288 —
af byggningen vette rätt emot en brant klippa, så att från
det huset gick man aldrig utför trappan, när man skulle gå
ut, utan man klef rätt ut på berget, och så bar det till
väders, nästan i jämnhöjd med taket, innan man kunde
komma vidare. Fille Boms dräkt var också konstig. Ty
den bestod af en trådsliten, blå ulltröja, som fordom haft
blanka knappar och varit något slags uniform, men nu såg
ut som litet af hvarje, hvilket den för resten också var, en
Fille Boms stuga.
gammal hatt, som blifvit grågrön af ålder, och när det var
kallt, en lång slängkappa, som Fille Bom fått af en herreman,
och som hade stora hjorthornsknappar och slejf i ryggen.
Bommens hustru var också underlig, och det kom sig däraf,
att hon alltid gick och var rädd för att Bommen skulle supa
sig full och slå henne. Ty Bommen var numera den enda
människa på bela ön, som verkligen söp, så att det gjorde
något, och det var också en af hans många underligheter.
En annan underlighet var den, att Bommen höll sig med
hund, något som — på grund af fruktan för obehag och
klammerier— i liskläget hörde till sällsyntheterna, och denna
hund var i sig själf också en underlighet. Han var nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
