- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Andra delen /
302

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 302 —

dem, och kattorna smögo sig fram för att snatta. Hela
fiskläget luktade salt fisk. och lukten steg och spred sig från de
nya båtlasterna, som nu fördes i land från Delphin, från den
gamla fisken, som redan blifvit behandlad och nu befann sig
i ett slappt tillstånd midt emellan torkad och färsk,
hvarigenom luften fick en frän, stark biton, hvilken skar igenom
den färska lukten från luften och sjön. Men allra skarpast
trängde lukten fram från sjöbodarna, där gummor och
flickor voro sysselsatta med att rensa fisken. Där var ett glam
ocli ett prat, hvilket som ett sorl steg i den sommarklara
luften. Med ett kraftigt snitt klöfs fisken Behändigt skuros
benen ut, så att inelfvorna följde med, och glänsande i solen
slängdes de tunga kropparne i den stora tinan eller ut på
backen, medan det blodiga afskrädet kastades i särskilda högar
till ostörd glädje för fredligt samarbetande kattor och höns.
Detta arbete fyllde i själfva verket hela luften med glädje.
Det utfördes under en känsla af framgång och nästan af
rikedom, och hela skaran af kvinnor, både unga och gamla,
visste, där de stodo öfver öronen i fiskfjäll och arbete, att
välstånd kom med fisken. Ty denna fisk, hvilken låg här,
ocli som båtlast efter båtlast forslades in af män i höga
sjö-stüflar och gula sydväster, denna fisk betydde inte bara föda
för den långa vintern, kläder åt barnen och ved i spiseln.
Den betydde ej blott att man kunde gifva hvar man sitt
oc-h svara sin skatt till både socknen och kronan. Den betydde
därjämte, att lifvet för den vinter, som kom, skulle blifva
lättare och ljusare, att man inte behöfde knipa så hårdt 0111
pungen, att mor kanske kunde få gardiner till kammaren
och en chiffonier i stugan, att far fick mvnt, som kunde
sättas på banken eller klarera affärerna i handelsboden, att
kaffepannan fick stå på bordet litet oftare, att det fanns råd
till en butelj eller par, när någon kom in och ville tala med
far, att julen skulle firas med fröjd, ocli att öfverraskningar
kunde väntas i form af klädningstyg, broscher, lärft eller
kopparkärl, när båten nästa gång låg i norsk hamn och
väntade god vind.

Allt detta kom med fisken, det var fisken, som hade
det med sig, fisken, som gaf åt alla arbeterskorna sina goda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/2/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free