Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stackars Märta.
Det dröjde en tid, innan Märta verkligen kunde på
allvar sätta sig in i den hårda verkligheten, att Nils farit
bort utan att så mycket som säga henne farväl. Men när
sanningen till sist gick upp för henne, var det, som om all
möjlighet till sorg i samma ögonblick varit struken bort.
Märta var fullkomligt säker på, att hon icke sörjde och icke
kunde sörja öfver en sådan sak. Hon var tvärtom glad, det
var just, hvad hon var. I sitt innersta hjärta var hon glad.
Hade hon kanske inte skäl att vara glad? Borde hon inte
vara glad öfver, att hon blifvit kvitt en man, som var så
elak? Märta tänkte öfver alltsammans fram och åter. Och
ju mera hon tänkte, desto tydligare förstod hon att Nils var
elak, och hon undrade öfver, att hon icke sett det förr. Han
var elak, elak, elak. Och hon var glad, att hon var honom
kvitt.
Gernandt* Fulkläblitilck. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>