Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanska björnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ilsk, fast det inte gått fem minuter se’n hon läst
»vangelet» och varit from.
— Släpp karlen, släpp honom på eviga momangen, för
min ä’ han! Annars ska’ ja’ fresta, om inte mortlastöten
kan hjälpa karlagalenskapen ur kroppastollen på dej, ditt
gamla laja och evinnerlia skrälle! fräste Inga.
För det är minsann skinn på den gummas näsa.
Men hon hade knappt fått det sista ordet ur sin mun,
förrän hon gaf till ett illvrålande, så att fönsterrutorna
skallrade. Och idetsamma föll hon framstupa på golfvet och
började krypa på händer och fötter bort under sängen.
Samtidigt började också Anna-Greta att hoa och illgrömma sig
och suga sig fast som en blodigel vid Kallestackaren.
— Si, nu ä han i dörra! tjöt hon.
Och när Kalle tittade ditåt, fick han syn på en luden
varelse, luden från ofvan till nedan.
— Dä ä’ en björn, som går på bakbena! Och ingen
bössa har ja! flämtade han, när han synat vidundret en
vändning.
Och så började äfven han att krypa under den andra
sängen och stönade och pustade och stretade förskräckligt,
ty han fick lof att släpa Anna-Greta med sig. Hon släppte
honom inte, kan’veta.
Och där lågo de nu allesammans under sängarne och
skälfde samt hörde hur vilddjuret tassade fram på golfvet
under ett murrande, hvilket lät som ett människogrin.
De tordes inte röra en lem eller ge ett ljud ifrån sig.
Rätt som de så lågo där och höllo på att förgås af
skrämsel, fingo de höra liksom en karlaröst.
— Well, well, kom ni fram! Va’ inte blyga för me.
Ja, ä’ John Swansson from Fällan and är inte mer än en
mänska fast ja’ är from Nortamerika!
— Ä’ du där, Joan lilla? Ja’ töcker ja’ känner igen
dett mål! Har du kört ut lejonet eller björnen! hviskade
Anna-Greta.
— Yes! Kom I fram bara!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
