Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I potatisgraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han öfverens om hela tillställningen och satte ut dagen för
lysning och bröllop och hela kodiljen samt sutto i stugan
och drucko kaffegökar och voro rysliga bussar. Och Isak
hade lofvat Måns ett pengalån. Tösen gick i köket och
grät, som om döden stått för dörren, och tog inte tröst.
— Ge’ dej inte så vådligt öfver! Törhända kan Gu’
hjälpa dej, fast det ser mörkt ut! mente mor hennes, ty i
henne fanns då lite reson.
— Ja, dä’ finns ingen annan än han som kan hjälpa,
bara han ville! jämrade flickan.
Nå, sent omsider skulle då Isak ge sig i väg.
— Kors så sent dä’ ä’! Dä’ ä’ bäst ja’ lägger bena
på röggen och barkar rätt öfver gärdena, så ginar det en
halftimme. Annars tro de nock att ja’ rymt där hemma! sa’
Isak, tog hatten, handslog med Måns och gaf sig ut i
mörkret.
Hur han nu rakade i väg öfver åkrarne, kom han
emellertid att drumla ner i en ny potatisgraf, som Måns
kastat upp för att lägga ned sin skörd uti. Hade nu Isak
inte varit en dumbom, skulle han ha begripit schäsen och
förstått hvar han var. Fast det i alla fall inte är så trefligt
att rätt som man går falla ner i underjorden.
Men Isaks tankegång blef alldeles omtöcknad i fallet.
Säkert trodde han, att han nu i hast blifvit tagen af skam,
och han vardt så förfärad, att han inte vågade röra en lem.
Utan där låg han, och hvad som försiggick i hans skalle,
det får nog ingen veta.
När Måns kom dit följande morgon och fann Isak på
botten af sin potatisgraf, trodde han att det var kaffegökarne,
som bragt honom i det lägret. Men när de hade hissat upp
honom och började språka med honom, funno de, att han
var alldeles rubbad till sina sinnen. Måns försökte trösta
sig med att han bara var lite gastakramad eller riden af
maran, och att det skulle gå öfver. Men det slog bom.
Isak hade af den lilla tilldragelsen blifvit så toseter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
