- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
156

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders i Karlshult

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och sanningen att säga, hade Anders nog inte varit så
god att ryckas med i sina dar.

Det syntes rent af i synen på änkan, ty ett sådant
ansikte som hennes finnes det då inte i hela världen.

Men inte var hon född med käkarne på det viset inte,
utan Anders hade själf gått och fördärfvat henne.

Det var som så, att hon fick träla som en slafvinna
om dagarna, och sedan dref han henne att sitta uppe och
spinna om nätterna.

En natt, när hon sålunda satt och spann, var hon
alldeles uttröttad och kom att gäspa så grundligt och
vidlyftigt, att käkarne gingo ur led på henne, och det var stört
omöjligt, att de ville gå in i sitt esse igen, utan hon måste
väcka Anders.

Han steg upp, böstade henne under hakan och bände
och vred i hennes käk på alla de vis, men det halp inte.
Och det kunde han nog begripit, ty det vill minsann konst
till att lägga ihop munnen på en käring. Det veta bå’ jag
och många andra, som äro något så när gifta.

Men Anders var i alla fall en karl, som inte släppte
efter här i världen.

Inte kunde han låta gumman gå och gapa i all evighet
på det viset. Sju mil hade han till doktorn, och den ende
»kloke», där fanns i trakten, hade de nyss häktat för
kvacksalveri.

Här voro alltså goda råd dyra, och när Anders rifvit
sig i hufvudet en stund fick han, gualof, en lysande och
förlösande idé.

— Dä’ är bättre va’ brö’lös än rådlös! sa’ han, tog
käringen i näfven och ledde henne in i snickarboden.

Där laborerade och krånglade han med kroppen på
henne tills han fick hennes hufvud in i hyfvelbänken i en
för hans ändamål lämplig ställning.

I början gjorde hon visst motstånd och ville streta
emot, men han var en sådan diktator och husbonde, att det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free