- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
276

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuggade i pröfningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förmådde tralla och hojta och skråla, så att det hördes
utöfver hela pastoratet.

— Si så, nu ä’ förhöret slut i den roten! sa’ folket i
den öfriga församlingen, när de fingo höra vårt
välsignade vrål.

Jaja, det var lif och lust och fröjd och gamman på
den tiden!

Men nu finns här inte annat än tevatten och suckan,
pust och sura miner, skrymtan och magkatarr.

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Dock i vår grannsocken, där de hålla sina husförhör
efter slåttern, hade de i fjol en smula lifvadt.

En rik knase och gammal man ifrån en annan
församling hade köpt en gård där och flyttat in samt skulle,
förstås, till husförhöret, där han i följd af sin mäktighet ju
borde blifva en stor bjässe.

Men han var i alla fall led åt’et, ty läsning hörde
just inte till hans talanger, och inte ville han gärna skämmas
inför sina nya socknemän.

Nåväl, ett par dagar före »läsemötet», gick han bort
till själasörjaren och bad att få tala ett par ord i »doldom»
med honom.

— Nu ska’ pastorn inte bli för sträng ve mej! Ja’
har nog attan kunnat läsa, men ja’ börjar bli gammal och
skrabbig nu, så det vill inte gå så bra, och dä’ ä’ förargligt
för en egenråannes karl att behöfva stå och skämmas inför
ungdomen, hviskade gubben och lät undfalla sig några ord
om, att han skulle komma och sätta in en slaktestut i
pastorns ladugård, äss han vore barmhärtig emot honom.

— Ja, ja, Johannes är en gammal hederlig och ärlig
man! Kan ni bara göra reda för personerna i gudomen,
så ska’ ja’ inte spörja er om mer! genmälde pastorn.

— Javisst, dä’ ska’ ja’ nok klarera! Käringa ska’ få
instrujera mej i’et! log Johannes och var glad.

Så kom den stora dagen och till sist fick Johannes sin
fråga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free