Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur Jonas i Slankemåla blef väckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närheten af vägen, eller om han långt ute på mon stötte på
en ensam bagge liggande i filosofiskt lugn idisslande under
en gran, ansåg Jonas det för en högt bjudande plikt emot
sig och sin familj att stoppa ner de där sakerna under
hästatäcket i bakhäcken och låta dem följa med hem till
Slankemåla.
— Dä’ ä’ ingen skam att ta reda på dä’, som en
hettar, utan dä’ ä’ större synn å låta’t legga å förfaras!
mente han.
Och i det fallet lät han inga synder komma sig till last.
En gång stämde hans granne honom för
skogsafverkning. Jonas hade huggit så många stockar, att han fått
bräder till en »ny tröja» (brädfodring) åt sin stuga. Men
inför rätten sökte Jonas ådagalägga, att han inte gjort annat
än en god gärning, som han egentligen borde ha
ersättning för.
— Skogen bara sto’ och förväxte. Ja’ rensade opp
honom ett grand på det värsta stället, för ungskogen rent af
kiftade efter luft å skulle »sörnat» (vissnat) ner, äss ja’
inte kommit emellan! bedyrade han.
Ungefär sådan där var Jonas, och därför hade han inte
just något stort anseende i socknen.
Man brydde sig eljes i allmänhet icke mycket om
honom, ty han var inte god att ryckas med, och det var
inte så alldeles utan att han icke var en bra slagskämpe
också.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Men förtappad ansågs han vara.
En senhöst varsnade prästens dräng, att den
sönderspräckta granveden, som låg upptrafvad på gatubacken,
förminskades fortare än han borde.
Drängen talade om detta för prästen, som tyckte, att
det var ledsamt. Inte just för vedens skull, ty sådant finge
han nog för husbehof, utan för ogärningens och syndens
skull, kantänka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
