Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indiansommarfröjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han hade, gunås, knäckt sönder buteljen mot fotsteget,
när han skulle upp i vagnen, och det kunde ju icke gå på
annat sätt, ty »den illa gör han illa far», heter det.
Om jag nu sökte referera det tal, fru Snuselin höll till
sin man på sabbatsmorgonen uti vagnen midt på vägen,
skulle ni bäfva. Och inte försämrades detta tal af den
omständigheten, att hon skar sönder trenne af sina
rosendefingrar, då hon skulle plocka upp buteljresterna ur fickan
på gubben sin, hvilken stod som ett saktmodigt offerlamm.
Men slutligen tröttnade ändå äfven hennes tunga och hon
slöt sin ljufliga framställning med dessa ord:
— Åhja, Snuselin, mej slipper du nog snart. Mina dar
ä’ kvickt räknade. Ja’ känner allt, att du snart inte ska’ ha
mig att plåga. Ja’ står inte ut många dar till, — dä’ tär
och tär — och se’n får du väl ha’t, som du vell: en butell
i hvar ficka.
Och så grät hon och de andre fruarne också.
Men under det de tjöto och vagnen rullade fram i
raskt tempo, fick Snuselin tillfälle att hviska till oss:
— Varen inte ledsna, gubbar, utan vid godt mod; ja’
har gualof en till i böxefeckan!
Och detta tal lättade våra sinnen.
Efter en sådan angenäm färd kommo vi ut till
gästgifvargården i Bohr, där vi skulle äta och roa oss i
naturens sköt.
Medan så fruarne med lust och gamman kokade kaffe
och dukade, gjorde vi gubbar en sväng utomkring och hade
bakom en klippa en trefiig stund med den där flaskan,
som Snuselin i sin vishet undanstuckit i pantalongerna.
När vi återvände, voro vi alltså inte så blyga af oss eller
rädda för fruntimren.
— Men ja’ har tio halfvor öl i vagnslådan! Hur i
hundingen ska’ vi få i oss dem? lät den ene patronen.
I detta ögonblick uppenbarade Snuselin vidden af sitt
snille.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
