Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två julklappar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gu’ vet hurudana julaftnar vi skulle ha tillbringat där
ute, om inte landstingsmannen, som bodde i närheten,
varkunnat sig öfver oss och hämtat oss upp till sig hvareviga
sådan helgdagskväll. Och uppe hos Lind i Åbo, såsom
landstingsmannen kallades i hvardagslag, var det muntert
och gladt, där var gammaldags gästfrihet med skinka och
svinahös och julöl och glögg till öfverflöd och där glömde
vi för några timmar vår ensamhet i världen. Särdeles då
ende sonen, Rulle Lind, som låg i Upsala och las på juristen,
var hemma och satte lif i spelet.
Rulle var gubbens älskling, och när det gällde honom,
skydde han inga utgifter. Och så underligt var inte det, ty
Rulle var i förstningen en sakramentskadt duktig yngling
och grann också till att se uppå.
— Han kommer, min själ, att pryda upp en domstol
med tiden! plägade gubben hviska till oss vid matbordet,
vid hvilket Rulle satt öfverst och skar för och agerade värd
samt talade om Upsalahistorier, så att man kunde gå åt af
skratt.
Strax efter det Rulle tagit »prillan» förlofvades han
med kronofogdens dotter, som var den raraste och vackraste
flicka vi hade där ute på tio mils omkrets.
Det ena med det andra gjorde, att Åbo var ett lyckligt
och trefligt hem.
Men så, serradö, spordes det efter en tid, att Rulle uppe
vid akademien slagit sej på »dryckjom och spelikom», som
man säger, och ryktet talade nog den gången inte så värst
osant, ty någon examen tog han inte.
I stället började han bli allt mer och mer däst och
rödmosig för hvarje termin som gick. Skämtet började bli
mer och mer rått på hans läppar, och det blef allt mindre,
och mindre sant ungdomsmod i honom.
Vid jularne observerade vi, hur han sög sig allt
stadigare fast vid brännvins- och toddyborden. Men ju oftare
han höjde sitt glas, ju dystrare blef gamle Linden. Rulle
sökte förgäfves lifva upp honom genom att nämna honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
