- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
413

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mor Inga Lisa och Fyllerydsgubbarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och Peter följde med mildt och tåligt såsom ett
slaktoffer.

En efterhöst blef Inga Lisa andeligen väckt och se’n fick
Peter lite mera lugn för henne. Ty hon hade, kantänka
fått sitt att sköta medelst spring om kvällarna på alla
»samlingar» i trakten, så nu hände det inte så sällan, att Peter
hann hem och kunde krypa till kojs samt sofva af sig halfva
ruset, innan hon anlände.

*



Men en höstnatt inträffade det ett stort spektakel i
deras hus.

Inga Lisa var borta på »samling» i Svinarum, och
innan hon gick, hade hon platt förglömt att sätta fram mat
till Peter. De lefva nämligen ensamma och ha’ hvarken
tjänare eller barn.

Nå, Peter kom hemstöflandes vid elfvatiden och fann
huset öde och tomt och skafferiet låst.

Då ilsknade han till.

— Ho’ har så många gånger låtit mig ligga vall, så
det kan rätt inte va’ för tidigt, att ja’ betalar henne för
gammal ost! murrade han samt låste till och bommade
bägge dörrarna.

Sen kröp han till kojs.

Där låg han se’n och snusade och sof så djupt och
tungt, att det gick nog åt omkring en half timma, innan
Inga Lisa, som kom hem bortåt tolftiden, lyckades få lif i
honom, och ändå förde hon ett hiskligt regemente och väsen
emot dörrar och fönster och hojtade och gormade värre än
en hel sockenstämma.

Omsider vaknade dock Peter ur sin syndasömn och
bränvinsdvala, och när han började befara, att hon rent
skulle rifva ner hela stugan, om hon finge hållas lite
til], så glänte han slutligen på fönstret, förmanade hustrun
och sa:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free