Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om männens grymhet och synd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Gu’ välsigne dej för dä, Salomon. Jo, dä ska smaka,
för ja’ ä’ så matter, så ja’ nästan kan schvemla!
— Si här, lät gubben och hälde upp en kopp. — Dä
ä’ minsann rejält och starkt som järnbindsle.
— Färgen har dä! Gu’ välsigne dej än en gång!
myste Sanna och sväljde några klunkar.
Men så sjuk som hon blef och ett sånt lefverne, som
där uppstod i Hägnen den aftonstunden för mannens
usselhets skull, det trotsar all beskrifning.
Det var rätt så när, att Sanna strukit med på kuppen.
Men ifrån den dagen kan hon inte förtära kaffe vidare
och har sålunda ingen egentlig glädje längre här på jorden.
O, hvilka rysansvärda vilddjur äro icke männen!
Prygel och spö skulle de ha’ samt och synnerligen.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Lena på Rydet fick en dag se hur hennes odjur till
man stod bakom en höstack och vänslades med änkan efter
grannen, som nyligen dött.
Må man gå hvar och en till sig själf och tänka efter
hvad Lena skulle känna. Dä ska’ nog ingen undra på, att
hon placerade grytkroken i hufvudet på sin Sven, när han
kom in på kvällen. Ty det gjorde hon i kärleken och gjorde
rätt däruti. Men han tog det icke såsom en nödvändig och
hälsosam aga eller såsom en tuktan till bättring, utan han
förhärdades än mer i sitt sinne och tänkte på hämnd. Ty
sådana äro de eländiga karlarne.
Fördenskull låddes han ånger samt gick och smekte
Lena och smilade och hade räfvastycken för sig.
Så en söndag yttrade han:
— Kom med ut, Lena lilla, så ska’ vi äta kössebär en
vändning!
Hon följde med och var förskräckligt glad åt Svente,
hvilken tog och böjde ner hela det mellanstora
körsbärsträdet.
— Lägg dig här öfver toppen en stund och håll säkert,
så skall jag skutta efter en korg, lät han. Ja bevars, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
