Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patron Snuselin och jag på äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aftonen förut med två liter fotogen påfylda lampan
lyckligtvis råkade ramla ner och krossas mot Snuselins mera
hårda skalle. Fotogenen rann och skvalade öfver hans
ansikte och öfver pälskragen.
— Pu-u-uh, hva’ in i helgotte ä’ dä’ för blött, som
kommer öfver mej? Dä’ ä’ väl konkurenten, som slänger ner
nå’t på mej ifrån sitt fönster, det svinet, för dä’ har en
äcklig smak. Tvy! lät Snuselin, ty han var så påpälsad,
att han knappast kände eller såg och kunde inte vrida
hufvudet en gång.
Där stodo vi nu och stretade. Snuselin frustade och
spottade och svor, och folket utefter hela gatan grinade och
hade grufligt roligt åt oss.
— Ajö, ajö, go’ herrar! hånade de och viftade med
hattarne och bockade sig. Men vi kommo inte ur fläcken,
förrän ett par beskedliga landtmän kommo och tyckte det
vara synd om hästen, som ryckte och knyckte och istades
det värsta han kunde.
— Hjälp mej, I gossar! Backa vagnen baklänges, så
att jag kan gå klar den förbaskade löktpålen! skrek Snuselin.
Och landtgubbarne, som voro skyldiga honom pengar
för rågmjöl »backade baklänges» åt oss och hjälpte oss på
trafven igen.
— Jag råkade visst rycka i den galna tömstjälken! lät
Snuselin, när vi kommit en bit ut på vägen.
— Det ser nästan så ut! sa’ jag.
— Men ja’ ska’ visa dej, att ja’ kan köra på folkavis,
bara ja’ kommer i gång! fortsatte min vän och knäckte till
att rycka och slå och sätta i väg, så att jag inte såg annat
än himmel och hästskor på en lång stund.
— Nu ser du hva’ jag duger till! hojtade han.
Jag hann aldrig att svara honom på den saken, ty
ungefär samtidigt fick han å nyo fatt i galna tömstjälken
och ögonblicket därpå rullade vi ned mot ett dike. Sedan
vet jag egentligen inte om hvad som hände under de
närmaste sekunderna, men när jag kunde taga situationen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
