Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett tidningsbolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en kan tänka sig. Ingen skulle kunnat förevita honom ett
dugg annat än det, att han kanske var lite fortfärdig. Han
ville, att allt skulle gå i ett huj, och därför gjorde han
kanske inte allting så rasande väl. Inte var det nå’t urbota
inte. Men tror ni inte, att han fick tre års fästning för’et
ändå, när han kom te’ tinget?
— Nu ljuger du igen, Måns, menade vi.
— Ljuger ja’! Nänä men! Per Israelsson tog sig en
höst för att göra sig lite pengar i sin fattigdom. Han hade
inte råd att göra dom utå annat än tenn, stackarn. Men
han hade efter vanligheten för brådt och glömde sätta
helskägg på kongen. För det fick han tre år, så det fordras
inte möcke för att fälla ikull en karl, när han kommer
inför tingsskifvan, suckade Måns i Gölen.
— Men ja’ har inte myntat nåra pengar eller förfalskat
kungaporträtt! sa’ Anders Karlsson.
— Nå, hva’ har du då krånglat med, efter du ska’
inför Pontius Pilatus? Nå’t ondt har du väl gjort! lät
mjölnaren.
— Det är inte så väl heller! Ja’ ska’ dit och vettna.
— Vettna! grinade vi. Vettna ä väl ingen konst. Inte
behöfver du se hängfärdig ut för det.
— Jojo men! En kan ju så lätt försvära sig. Men det
är då inte det värsta, utan se’n ska’ en i all sin tid gå och
vänta på att få stryk utå den, som en vettnar emot. Aldrig
en dag går en säker, stönade Anders och ville gråta i
kvarnkammarn.
Ni kan inte tänka er, hvad det gjorde oss ondt
om karlastackarn. Ty han hade ju verkligen rätt uti det
han sade.
Och så bådo vi honom vackert och väl att tala om sin
sak från början till slut, på det vi möjligen skulle kunna
grunna ut något sätt att råda och hjälpa honom. Och det
var verkligen, såsom ni ska’ få höra, ett ledt mål han
kommit uti.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
