- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
619

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På jakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stodo i skottlinien i den stunden, ty då hade hundingen
tagit oss. Men Bengtssons ena hund stod där, och just som
skottet skrall, började han att tjuta som om han fastnat i
en gärdesgård.

— Dog han? stönade den fallne brodern.

— Nä’ men svanslös blef han för tid och evighet!
svarade Petersson.

Den underrättelsen tröstade synbarligen Bengtsson, och
vi reste honom upp.

Då vardt det emellertid uppenbart, att han i fallet
krossat den »sockerdricksflaska», som hvilat i hans revolverficka.
Vätskan rann ner åt hans pantalonger, och den dyre
brodern luktade som ett drankkar. Men han hade snufva, så
han kände det inte, som lycka var.

— Ni ska’ få se, att jag skurit mej fördärfvad också
af glaset! jämrade han.

Och när vi tittade noga efter, så strömmade det
verkligen både brännvin och blod af den gudsmannen, hvadan
vårt jaktnöje började på ett särdeles olycksdigert sätt.

Men i detsamma fingo hundarne upp och det bar af
neråt Snufvebohållet.

Broder Bengtsson blef så lifvad af skallet, att han
förgat sina blessyrer och masade efter sin svanslöse hund det
värsta han förmådde för att söka upp sig ett bra pass.
Och jag följde honom för att se efter, att hvarken han eller
hunden förblödde.

Rätt hvad det var, fick jag syn på något brunaktigt,
som rullade fram mellan stubbarna, och innan jag visste
ordet af, sköt Bengtsson af sin andra pipa.

Den gången bommade han inte, ty som skottet gick
skönjde jag med mycken tillfredsställelse, att ett brunt
årslam gjorde ett luftsprång och en kullerbytta.

— Als todt! vrålade broder Bentsson och skrefvade i
väg så fort han kunde med bössa i näfven, matsäck på
rygg och buteljer i fickorna.

Men bra snopen blef han allt, när han kom fram till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free