- Project Runeberg -  Samlade bygdehistorier /
620

(1900) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På jakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stubben, där det oskyldiga lammet låg stelt och dödt, ty
jag såg, hur han ref sig i hufvudet och fräste och
spottade, och vinden förde till mig en svår ed, som tydligen
gått öfver hans läppar.

— Ä’ dä en gammal eller en ung? flåsade Petersson,
hvilken i detsamma rultade fram till honom.

— Nej, — det är en olyckshändelse; ja’ fick inte mina
rätta glasögon med mig! suckade den olycklige jägarn och
drog upp en »sockerdricksbutelj» ur en bakficka.

— Ja’ får lof svalka mej lite! lät han och började
lossa korken.

— Man kan då inte påstå, att det är mycket kolsyra
i’et, för det fräser inte ett dugg! brummade Bengtsson, när
han fått ur korken.

— Nä, inte så värst! Allting försämras! inföll Pett’son.

Men brodren drack bastant.

— Dä va’ vådligt, hva’ det har en besk och skarp
smak. Såge jag inte apotekarens etikett, skulle ja’ trott, att
det är brännvin. Men värmer och svalkar gör det.

— Ja, det blir en konstig smak på’et, när en gått och
ristat det i fickan. Det ska’ egentligen ligga på is! sa’
Pett’son och plirade med ögonen.

— Ja, visst dä! medgaf Bengtsson, som tycktes bli både
tröstad och vederkvickt af »drickat».

— Ja’ får betala lammakräket, men det må gå, för det
var i alla fall ett vackert skott och hållet var långt!
stoltserade han.

Rätt hvad det var började hans hund å nyo gläfsa, och
vi i väg öfver stock och sten. Ingen kan tänka sig hur
lätt Bengtsson lopp, se’n han fick sockerdrickat i sig.

Han vardt till och med så barbarisk, att han försökte
skutta öfver en gärdesgård. Men det var då i alla fall för
mycket begärt af hans korpus. Ty han fick honom inte
många tum från marken, utan rände i stället framsidan så
hårdt mot störarna, att han sprängde de båda buteljerna,
som lågo i pantalongerna på’n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sambygd/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free