Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan sålunda det industriella kapitalet
spelade en aktiv roll inom samfundslivet,
voro däremot de andra slagen av
kapital hänvisade till en mera passiv social
verksamhet.
Jordkapitalismen hämtade sin näring av
arrendet eller jordräntan, d. v. s. hyran
av utarrenderad mark.
Penningkapitalismen eller den högre finansen hade sitt
underhall genom penningräntan eller
hyran för utlånta pengar, vare sig den
utlånade dessa medel till de enskilda
indus triidkarna eller till staten.
Dessa olika slag av kapital hade
motsatta intressen mot varandra. Då det
industriella kapitalet stod i samma
förbindelse till de båda andra som köparen
till säljaren var detta en naturlig orsak
till intressenas inbördes stridighet.
Finansiären och jorddrotten voro vänner av
höga räntor och hyror, medan det låg
i fabrikantens intresse, att desamma
skulle vara så låga som möjligt.
Men även andra skiljaktigheter
före-funnos. Medan industrikapitalisten var
anhängare av en försiktighetens politik
både iitåt och inåt, så var detta
ingalunda fallet med finansiären.
Industrikapitalisten bävade för kriget; han såg
däri en fara för sin industri och handel.
Icke så finansiären. Ett krig erbjöd för
honom ett ytterst gynnsamt tillfälle att
inhösta höga räntor och dividender. Vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
