Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med dina omsorger för mig och mina
barn, äro för svåra för dig, och jag
har derföre beslutat att taga en annan
hustru, som skall hjelpa dig; men du
skail bli den förnämsta i mitt hus.”
Hustrun blef mycket bedröfvad, då hon
hörde dessa ord. Hon bad honom
betänka deras förra tillgifvenhet, deras
mångåriga sällhet, deras barns framtid.
Ja, hon försökte helt vänligt öfvertala
honom att icke införa denna andra
hustru i deras boning, men förgäfves.
hon om sin hjertesorg, om sin mans
trolöshet samt om sitt beslut att dö.
Hennes vänner hörde sången och
insågo hennes afsigt, men för sent att
kunna rädda henne.
Hennes vemodsfullt gripande toner
tystades snart af fallets dofva röst.
Båten stannade för ett ögonblick på
kanten af afgrunden, men i det nästa
stjelpte den öfver och försvann i det
skummande djupet. Ampato Sapa fans
ej mer.
Nästa dag förde mannen sin nya hustru
hem i sitt “wigwam.” Ampato Sapa
kände nu att hennes lycka på jorden
var för evigt försvunnen. Derföre,
tålig och undergifven sitt öde, längtade
hon att dö, för att i ett annat land hos
den Store Anden återknyta det band,
som hennes otrogne make hade brutit.
En afton, sedan alla gått till hvila,
hördes en dödssång på
Mississippi-floden. En ung indianqvinna satt i en
liten kanot. Hon rodde båten ut i
floden i riktning åt fallet. Det var
Ampato Sapa. I en vemodsfull ton sjöng
Indianerna tyckte sedermera att de
hvarje afton efter solnedgången hörde
den vemodsfulla sången, beklagande
mannens trolöshet; och de inbillade sig,
att Ampato Sapa visade sig i det
genomskinliga töcknet, som uppstod från
forsen omkring Spirit Island.
Vår svenske Stillwater-skald, A. T.
Lindholm, har i ett längre poem velat
bevara minnet af Ampato Sapas
svanesång och finna vi det på sin plats, att
här delgifva läsaren hennes vemodsfulla
klagan:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
