- Project Runeberg -  Minneapolisminnen : Kulturhistorisk axplockning från qvarnstaden vid Mississippi /
34

(1899) [MARC] Author: Alfred Söderström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid den lilla sjöns sumpiga stränder.
Ett par af den tidens jägare från
tvillingstäderna voro 1856 sysselsatta med
denna sport vid Keegan’s Lake (sjön
hade då icke ens ansetts värdig att hafva
ett namn) när ett litet band
Sioux-indianer under befäl af Little Six tog
dem till fånga och bortförde dem till
ett indianläger vid stranden af
Minne-sota-floden. Indianerna voro något
under inflytande af den hvite mannens
eldvatten, och sedan de hållit sina fångar
öfver natten, frigåfvo de dem under
tillsägelse att gå hem, hvilket råd följdes
med största skyndsamhet. De båda
snopna andjägarne kunde sedermera
aldrig omtala denna händelse utan att
begagna profant språk, så mycket mera
som indianerna behagade konfiskera alla
änder, de skjutit.

Hvem har ej hört gamla settlare
beklaga sin kortsynthet att ej hafva
qvar-stannat i Minneapolis och förvärfvat fast
egendom der? För en kort tid sedan
beklagade sig en gammal settlare
sålunda:

“Det var allt för stilla och dödt här
för mig, och jag beslöt derför att sälja
min ‘claim’ nära Lake Harriet,
bestående af 160 acres. Jag fick $1,000
derför och ansåg mig hafva gjort en god
affär. Icke så lång tid derefter föll det
mig in att gå ut der och se hvad jag
kunde köpa platsen tillbaka för. Hvad
tror ni egaren begärde derför? Jo, ej
mindre än $160,000 — ett tusen dollars
per acre — och han påstod att det ändå
var mycket billigt pris.”

Vi kunna nu se tillbaka i tiden och
undra hvarföre män, som egde lite
penningar i dessa förflutna dagar, icke
nedlade dem i hörntomter och behöllo dem
tills de blefvo värda en stor
förmögenhet.

Trettiofem år från nu skall folket, som
då bor i Minneapolis, troligtvis se
tillbaka till denna tid och undra hvarföre
vi icke följde en liknande kurs.

Skomakaren Nils Nyberg var den
förste svensk som bosatte sig härstädes.
Han kom hit på våren 1851, då han slog

ned sina bopålar i St. Anthony. Han
var den förste svenske fastighetsegare
samt den förste af sin nation, som här
på platsen öppnat egen verkstad.

Nils Nyberg dog den 23dje Februari
1890. Med undantag af några af de
äldste settlarne, var det ganska få af dem,
hvilka sågo hans dödsnotis i de dagliga
tidningarne, som visste att han var den
förste svensk, som gjorde Minneapolis
till sitt hem. Nils Nyberg var född i
Christianstad, Skåne, den 8de Januari
1827. Hans fader var skomakare och
lärde han ut sitt yrke till sönerna Nils
och Ole. Utsigterna för framtiden sågo
ej ljusa ut för Nils, hvadan han, och
brodern likaså, emigrerade till Amerika.
Efter att hafva vistats en tid i Chicago
och St. Paul, kom Nils år 1851 till
Minneapolis, eller hvad som då kallades St.
Anthony, och erhöll der anställning hos
pioneer-skohandlaren Wensinger. Efter
en kort tid flyttade han öfver till
vest-sidan och öppnade skomakareverkstad
för egen räkning å Hennepin avenue,
mellan Washington avenue och Second
Street. Han egde land i Pence Opera
House qvarteret; sålde detsamma och
köpte sig en egendom i hörnet af
Washington och Fourth avenue north, der
han i många år fortsatte med sin
sko-makeriaffär. Han var fader till sju barn,
af hvilka en son och två döttrar samt
hans hustru ännu äro i lifvet. Döttrarne
bo fortfarande i Minneapolis. Enkan
och hans son, Henry, vistas för
närvarande på hans förra farm vid Medicine
Lake, sex mil från staden.

Ehuru Nyberg bodde här stadigt i
närmare 40 års tid, var han mycket litet
känd bland skandinaverna, med
undantag af några få äldre settlare. Han var
en utmärkt skicklig skomakare, skötte
troget sina göromål och efterlemnade
vid sin död en icke så obetydlig
förmögenhet.

Efter Nils Nyberg kommo år 1854
filosofie kandidat C. A. Widstrand och
smeden Andrew Matteson, hvilken
sist-nämde var den förste norrman som
bosatte sig härstädes och lade sig till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saminneapo/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free