Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betäcktes $61,665 genom privata
subskriptioner, $101,800 genom
obligationslån och resten genom skattemedel.
Bibli-oteksnämden är berättigad att af stadens
skattemedel uppbära fem tiondedelar af
1 mill, hvilket utgör cirka $60,000
årligen. Denna bevillning Tiar efter krisen
år 1893 minskats med 25 procent, och
detta faktum inverkar menligt på
institutionen. Dertill kommer specielt för
bokinköp den Spencerska
Atheneum-fonden, hvilken för närvarande afkastar
cirka $11,000 årligen.
Minneapo’is Public Library är en
imponerande byggnad, uppförd i romansk
stil. Den skulle tagit sig än ståtligare
ut, om tomten varit större. Fasaden
prydes af en bronsstaty, en läsande
qvinna, i mer än kroppsstorlek, utförd
af den norske bildhuggaren Jakob
Fjelde. Jordvåningen innehåller det
stora läsrummet, ungdomsböckernas
afdelning, medicinska och
patentafdelnin-garne etc., första våningen den
egentliga bokutvexlingslokalen, smärre
läsrum, bibliotekariens rum och
katalog-afdelningen. Atheneum har en särskild
afdelning för dess rika skatter af
böcker berörande konst, arkitektur,
bibliografi etc. Andra våningen inrymmer
lokaler för komiteemöten och
föreläsningar, naturhistoriska och andra
samlingar. Tredje våningen är upplåten för
konstsamlingar. Der har, eller hade
åtminstone tills helt nyligen, stadens
skola för sköna konster sin lokal, och
staden sina samlingar af taflor och
reproduktioner från forntidens klassiska
skulpturverk, den förra blott i sin
till-blifvelse ännu, den senare ganska
omfattande.
Sjelfva bokrummet går ifrån
bottenvåningen upp till den andra och är
in-deladt i två våningar och ett galleri,
det senare liksom sjelfva bokhyllorna
af gjutet jern. Det står i direkt
förbindelse både med bokutvexlingslokalen
och afdelningen för upplagsverk. Hela
byggnaden är så konstruerad, att en
direkt tillbyggnad lätt kan göras, så
snart stadens finanser det medgifva.
Utmärkande för vår stads
bibliotekssystem är att allmänheten ej blott eger
rätt att kostnadsfritt låna böcker, men
den har ock full frihet att sjelf från
hyllorna utvälja hvad den önskar. Ett
annat utmärkande drag för vårt
bibliotekssystem äro dess
afdelningsbibliote-ker och utvexlingsstationer. De
senare äro fyra till antalet och belägna,
en i stadens centrum, de öfriga i dess
utkanter.
Afdelningsbiblioteken äro tre. Dessa
ega sina egna boksamlingar och sina
egna bibliotekarier och biträden.
Hvar-je afdelning har för närvarande mellan
3,000 och 3,500 volymer, jemte läsrum
med tidskrifter och upplagsverk.
Af-sigten är att så småningom öka
afdel-ningarnes boksamlingar, så att de
faktiskt blifva oafhängiga biblioteker.
Redan cirkulera afdelningar och stationer
nära 50 procent af alla utlånade böcker,
och denna procent kommer att ökas i
proportion med att
afdelningsbiblioteken förses med böcker. Ty
afdelnin-garne äro stadda i starkare tillväxt än
centralen.
Som den utländska befolkningen är
större i förstäderna än i stadens
centralare delar, har den utländska literaturen
till en stor del förlagts till
afdelningsbiblioteken. Sålunda har den stora och
ganska omfattande dansk-norska
boksamlingen förlagts till sydsidans
afdelning, som också har en rätt omfångsrik
svensk samling och en mindre dylik af
v/älsk literatur. Nordsidans afdelning
har en tysk samling, medan östsidans,
hvars läsekretsar äro de mest
kosmopo-liskt sammansatta, har fyra mindre,
ungefär lika stora samlingar af svensk,
dansk-norsk, tysk och fransk literatur.
Det har påpekats, att biblioteken
här-städes som ett helt ega färre svenska
böcker än dansk-norska. Bland andra
försummelser, som vår stads svenskar
kommit sig till last i vårt allmänna lif,
är att ej se till att dess intressen å
bibli-oteksnämden bevakats af en landsman
som medlem.
Norrmännen ha varit mera påpassliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
