Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förändringarne inom
sågverksbola-gen hafva varit allt för många och
vidlyftiga att här i korthet kunna relateras.
Inom qvarndistriktet finnas numera
inga sågverk, de hafva alla flyttats
längre uppåt floden, på det att
mjölqvar-narne icke skulle blifva utsatta för
någon eldfara. Sågverken drifvas nu alla
med ånga, och alldenstund ångkraften
är billigare än vattenkraften,
synnerligast som sågverken äro försedda med
eget bränsle, såsom sågspån och annat
affall, torde detta vara egentliga
motivet för sågverkens flyttning längre
uppåt floden.
Minneapolis har för närvarande tio
stora sågverk, hvilka förlidet år sågade
471,150,011 fot timmer (förutom “lath”
och “shingles”); deraf utskeppades
344,-000,000 fot.
Efter ett långvarigt stillastånd inom
byggnadsverksamheten har Minneapolis
nu, liksom alla andra städer, fått erfara
en större aktivitet i fråga om
uppförandet af nya byggnader och beräknar man
följaktligen att innevarande år kommer
att vida öfvertäffa år 1894 i afseende på
trävaruförbrukningen.
Nedanstående tabell visar
tillverkningen af timmer för de sista 29 åren:
1870 ....................................................118,233,113
1871 ....................................................117,557,028
1872 ....................................................167,918,814
1873 ....................................................189,909,782
1874 ....................................................191,305,679
1875 ....................................................150.665,000
1876 ....................................................200,371,377
1877 ....................................................129,076,000
1878 ....................................................130,274,076
1879 ....................................................149,745,547
1880 ....................................................195,452,182
1881 ....................................................234,254,071
1882 ....................................................314,363,168
1883 ....................................................272,793,222
1884 ..................................................300,724,373
1885 ....................................................313,998,166
1886 ....................................................262,636,019
1887 ....................................................220,822,974
1888 ....................................................337,663,301
1889 ....................................................275,855,648
1890 ....................................................343,573,762
1891 ....................................................447,713,252
1892 ....................................................488,724,624
1893 ....................................................409,000,000
1894 ....................................................491,256,000
1895 ....................................................479,102,000
1896 ....................................................307,179,000
1897 ....................................................460,348,272
1898 ...................................................471,150,011
Hela tillverkningen för de sista 29
åren belöper sig således till 8,171,666,461
fot och beräknas att man dermed skulle
kunna lägga en fjorton fot bred trottoar
omkring hela jorden vid eqvatorn.
Det största sågverket eges af en
svensk under firmanamnet C. A. Sm’\fi
Lumber Company.
Den oförgätlige skalden Elias
Sehl-stedt skref en gång om
Ångerman-elfven: “Hvarhelst jag såg, blott såg
vid såg jag såg,” och torde detta hans
genialiska yttrande till punkt och pricka
kunna öfverensstämma med
förhållandena härstädes, då man låter blicken ila
längs Mississippis stränder, der det ena
stora sågverket följer efter det andra,
och upprullar ett panorama, som visar
den största och mest storslagna industri,
till hvilken icke finnes maken inom hela
landet. Ofvannämda sågverk eges af en
af Sveas söner och är ett kraftigt bevis
på hvilken stor insats våra landsmän
göra i denna Minneapolis’ jetteindustri.
Det är derföre alltid med en viss
stolthet som vi tala och höra talas om C. A.
Smith Lumber Company.
För att få en liten svag idee om den
nyare tidens sågverksmetoder, bör man
bese deras nya modell-sågverk å
Forty-fourth avenue north, hvarest inköpts 71
acres land. Sågverket bygdes på våren
1893 och 800 män äro i närvarande stund
sysselsatta der, natt och dag. Icke
mindre än en tre qvarts million fot timmer
kunna här sågas på dygnet. Att
be-skrifva allting i detalj är omöjligt. Vi
vilja endast nämna den stora
ångmaskinen å 1,000 hästkrafter, som drifver det
hela, de stora ugnarne, som på
automatiskt sätt matas med sågspån samt
de stora torkugnarne (dry kilns). Stor
uppmärksamhet ådrager sig den stora
sågverksbyggnaden (864x196 fot), der
sågbladen surra värre än bromsar, som
blifvit instängda i en tombutelj. Fyra
stora bandsågar och en “gang”-såg med
sina 49 vertikala sågblad hundfila här
de största jettestockar, hvilka på några
få ögonblick förvandlas till plankor,
bräder, lath, shingle, spån och kaffeved.
I medeltal uppsågas fem stockar i
minuten. Med beundran åser man äfven den
mekanism, som vänder dessa kolossala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
