- Project Runeberg -  Minneapolisminnen : Kulturhistorisk axplockning från qvarnstaden vid Mississippi /
192

(1899) [MARC] Author: Alfred Söderström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stockar, då de skola tvärsågas, hvilket
sker med större lätthet och säkerhet än
vi kunna handtera en tändsticka. Vid
sidan af sågverket finnes en större
hyf-velfabrik (planing mill) (100x130 fot)
samt en läkt- och takspånfabrik (lath
and shingle mill) (32x64 fot).

Hyfvelfabriken såväl som den stora
sågverksbyggnaden äro inredda med
vattenledningsrör, som äro försedda med
ej mindre än 2,900 automatiska
vattenstänkare (sprinklers), hvilka för att
försäkra byggnaderna från eldfara
sjelf-rnant uppfylla sin bestämmelse, då
temperaturen stigit till närmare 135 grader.
Dessa vattenstänkare äro endast åtta till
tio fot från hvarandra och kunna
ögonblickligen genomdränka hela
byggnaden.

Alla inventiösa åtgärder äro här
vidtagna för skyddandet mot eldfara.

I förbindelse med sågverket står
sor-teringsskjulet, hvilket är 350 fot långt.
Här sorteras alla plankor och bräder,
som staplas upp på låga spårhjulsvagnar
(trucks) och transporteras på räls.

Inom området finnes äfven en större
fabrik för tillverkning af en ny
patente-rad artikel, som kallas för
“Compo-Board,” hvilket hädanefter torde komma
att nyttjas vid alla husbyggnadsföretag
i stället för läkter och rappning. Detta
“Compo-Board” består af
maskinmes-sigt kantvis sammanpressade trälister,
•som på båda sidor äro betäckta med
;tjockt förhydningspapper,
sammanhållande det hela medelst ett mellanlager af
tjock, lufttät cement. “Compo-Board”
kommer i stora ark, fyra fot breda och
ända upp till aderton fot långa. Denna
inre husbeklädnad gör husen varmare
om vintern och svalare om sommaren
samt byggnadsarbetet mycket
beqväma-re, hvadan detta nya patent torde blifva
en fasa och vederstyggelse för herrar
“läktorer” och “plastrare.” Fabriken
bygdes i April 1894, men nedbrann till
grunden i December samma år. Den
återuppfördes i större skala än förut och
sysselsätter för närvarande cirka 25 man.

I Northwestern Compo-Board Com-

pany äro följande personer intresserade:
C. A. Smith, A. R. Rogers och W. H.
Springer; men patenträtten eges
uteslutande af C. A. Smith.

MJÖLINDUSTRIEN.

I stället för den forna vilda, men
likväl sköna ödemarken omkring det
majestätiska St. Anthony-fallet finner man
nu en mängd väldiga qvarnar, hvilka så
att säga bilda en stad för sig. De hafva
uppstått liksom genom ett trollslag.
Det som har framhviskat denna mägtiga
trollformel, som åstadkommit denna
magiska verkan, är just detta
förtrollande St. Anthony.

Väldigt, väldigt brusar fallet
Vid de blåa böljors dans;

Solen gjuter öfver svallet
Sina bjerta strålars glans.

Der det förr var tomt och öde
Vid den röde mannens välde,

Snabbt kring flodens breda flöde
Sig kulturens spiror stälde;

Fallets dån kan vidsträckt höras,

Der de tunga hjulen röras.

Fagrast är du dock i qvällen
När all dagens id är slut,

När små stjernor ifrån pällen
Sända sina strålar ut —

Hur uti din famn de bäfva,

Der din våg i djupet flyter,

Hur de tuseu sagor väfva
Om hur allt sig raskt förbyter —

Saligt dock af glädje flamma
Att du städse är densamma!

Den besynnerliga blandningen af
indianspråk och grekiska som
förekommer i namnet Minneapolis, föranledde
Anthony Trollope — ické den Anthony,
efter hvilken fallen blifvit uppkallade —
att en gång säga, att han icke kunde tro,
förrän han verkligen såg det, att det
fans ett ställe, bebodt af förnuftiga
men-niskor, som kall-ades Minneapolis. Men
det gör intet till saken. Filologen må
blifva förskräckt, men icke desto mindre
måste en stor del af verlden hemta sitt
bröd från just detta Minneapolis.
Innan vi fästa våra tankar vid stadens
nuvarande jettestora mjölindustri, vilja vi
först blicka tillbaka till densammas
tidigare dagar.

Strax intill det förut omtalade
guver-nementssågverket låg Minneapolis’
första mjölqvarn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saminneapo/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free