- Project Runeberg -  Minneapolisminnen : Kulturhistorisk axplockning från qvarnstaden vid Mississippi /
196

(1899) [MARC] Author: Alfred Söderström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

males finare. Af den tredje räckan, till
hvilken den derefter kommer,
sönder-males den ännu finare. Under sitt fall
från valsrad till valsrad afkyles mjölet,
som vid sin gång genom valsarne
blif-vit genom friktionen upphettadt. Den
finaste sortens mjöl passerar sålunda
genom aderton eller tjugo räckor af
valsar. Detta är den så kallade “nya
processen,” hvilken nu användes i de
stora qvarnarne i Minneapolis. Det är
intet buller, intet skrammel. Tusentals
cylindrar hvirfla rundt med blott ett
lågt, ihållande surr. Intet dam, som
sprider död och förderf, sväfvar numera
i luften. En gång voro qvarnarne
upp-fylda af ett fint, omärkligt stoft. Detta
exploderade en dag med krutets
våldsamhet och förstörde, som bekant, en
af de största qvarnarne och många
men-niskolif. Sedan den dagen har man
uppfunnit ett inveckladt system af
luftströmmar, som ständigt hålla
atmosfe-ren i qvarnarne kylig och fri från dam.

Från hvar och en af dessa väldiga
qvarnar .utsändas dagligen tusentals
tunnor mjöl, och för förvaring af den
snöhvita produkten mottagas dagligen
tornhöga lass med tomtunnor. Under
så storartade förhållanden blifver
naturligtvis den gammalmodiga
tunnbindareverkstaden till liten nytta. Dess plats
har intagits af väldiga fabriker, i hvilka
sågar och knifvar, drifna af ånga,
förvandla hela skogar till mjöltunnor.

Minneapolis har i närvarande stund ej
mindre än tjuguen mjölqvarnar.

På senare tiden ha de större
qvarn-egarne börjat att konsolidera sina
intressen. Det första steget i denna
riktning var bildandet af
Pillsbury-Wash-burn Flour Mills Company för
kontrollerandet af de stora qvarnverken
tillhörande Charles A. Pillsbury & Co. och
Washburn Mill Company. Engelska
kapitalister blefvo intresserade i det
stora företaget, som grundades på ett
aktiekapital af en million pund sterling.

År 1891 förenades ytterligare fem
andra qvarninlressen under namnet North-

western Consolidated Milling Company
med ett kapital af $2,250,000.

Den sistnämda. firmans qvarnar hafva
en kapacitet af 11,000 tunnor mjöl
under det att Pillsbury-bolaget kan
tillverka 17,000 tunnor mjöl per dag,
tarf-vande 350 fraktvagnar dagligen för att
hemta säd till qvarnarne och föra
deri-från den färdiga varan jemte affallet.

Tvenne andra liknande
konsolideringar hafva också egt rum under namn af
Washburn, Crosby & Co. och
Minneapolis Flour Manufacturing Company,
hvardera firma kontrollerande tre
qvarnar.

Följande tabell visar huru
mjöltillverkningen stigit under de sista 21 åren
samt huru många tunnor mjöl, som
årligen blifvit exporterade till främmande
länder:

Tillverkning och export för 21 år.

Ar. Tillverkning. Export.

189S .................14,232,595 3,994,395

1897 .................13,625,205 3,942,630

1890 .................12,874,890 3,717,265

1895 .................10,581,635 3,080,935

1894 ................. 9,400,535 2,370,75«

3893 ................. 9,377,635 2,877,277

1892 ................. 9,750,470 3,337,205

1«»1 ................. 7,877,947 3,038,065

1890 ................. 6,988,830 2,107,125

18S9 ................. 6.088.865 1.953,815

1888 ................. 7,056,680 2,197,640

1887 ................. 6,574,900 2,650,000

1886 ................. 6.188,000 2,288,500

1885 ................. 5,221,243 1,834,544

1884 ................. 5,317.672 1,805,870

1883 ................. 4.146,220 1,343,105

1882 ................. 3.175.910 1.201,631

1881 ................. 3,142,972 1,181,322

1880 ................. 2,051,840 799,442

1879 ................. 1,551,789 442,59S

1878 ................. 940,786 109,183

Dessa siffror visa tydligt det alltjemt
ökade värdet af Minneapolis’ industriels
verksamhet inom detta område.

Tillverkningen af 14,232,595 tunnor
mjöl (förlidet års tillverkning) innebär
följaktligen en förbrukning af 64.046,677
bushels hvete.

Förutom all den spannmål, som
fraktas direkt till qvarnarne och deras
magasiner, förvaras en stor del i de stora
magasiner (elevators), som äro förlagda
vid alla jernbanor inom olika delar af
staden. Det finnes ej mindre än
trettiosju sådana spannmålsmagasin inom
stadsgränsen, hvilka tillsammans kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saminneapo/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free