Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svårigheterna kommo nu förstan. De
flesta af stadens förmögne invånare
kunde ej förmås att tro det företaget skulle
blifva vinstgifvande, hvadan de höllo sig
tillbaka, tvingande Mr. Lowry att söka
upp de erforderliga kapitalen å Österns
penningemarknader.
Spårvägarne förlängdes år efter år,
nya banor anlades och var det Mr.
Lowrys ständiga sträfvan att försäkra
sig om de nödvändiga kapital, som
gjorde honom så införlifvad med
Europas och de östra städernas financíela
magnater; en familiaritet som han sedan
ofta begagnade sig af för att bringa
milliontals dollars till Minneapolis, att
användas i olika företag.
Detta bolag har gjort det möjligt för
arbetaren att köpa sig ett hem i
utkanten af staden, eller i dess oingifningar,
och likaväl punktligt kunna vara vid
sitt arbete i staden.
Colonel William McCrory bygde år
1879 en spårvagnslinie á First avenue
south ända ut till Lake Calhoun, men
alldenstund vagnarne dretvos med
ångkraft (steam motor), var företaget allt
ifrån dess början en nagel i ögat på alla,
som bodde utmed “motor”-linien,
hvil-ka icke kunde fördraga skramlet, röken
och det ständiga puffandet.
Spårvagns-bolaget inköpte linien år 1888 och
förändrade den sedermera till elektrisk
spårväg.
År 1889 försvunno alla
spårvagnshästar och mulåsnor, ty nämda år
införde Mr. Lowry elektriciteten som
drifkraft. Det nya elektriska
“power”-huset, nedanför St. Anthony-fallen, som
fullbordades i Januari förlidet år, förser
1111 spårvagnsbolaget med all den
elektriska kraft, som erfordras för att
samtidigt drifva alla de spårvagnar, hvilka
nu löpa inom och emellan de båda
städerna. Bolaget kontrollerar för
närvarande spårvägssystemen i båda
syskonstäderna, som nu äro förenade med två
elektriska spårvägar, der vagnarne följa
hvarandra med fem minuters mellanrum
och föra passagerarne från hjertat af
den ena staden till den andra på 45
minuter.
Långt tillbaka i tiden, före
inbördeskriget, erhöll domaren Meeker, en af
vår stads pioneerer, privilegiet att
anlägga en jernväg, som skulle å kortaste
distansen sammanbinda Minneapolis
och St. Paul, och gaf han denna sin
framtidsdröm det välljudande namnet:
‘’The Air Line and Hour Line
Railway.” Detta var naturligtvis all för
chi-märiskt. De iildste settlarne trodde
visserligen att Minneapolis och St. Paul
någon gång i framtiden skulle blifva
förenade med en jernväg, men ideen att
bantågen skulle gå reguliärt hvarje
timme tycktes vara alltför onaturligt för
att då kunna antagas af någon praktisk
affärsman. Denna Meekers tanke var
det första uttrycket för en idee, som
sedan dess blifvit så gradvis utförd, att
syskonstädernas invånare känna sig
otåliga, om de förlora fem minuter med att
vänta på spårvagnen, som för dem till
den ena eller andra staden.
Bolaget tillverkar nu sjelf alla sina
spårvagnar i Minneapolis.
Med alla de förbättringar, som blifvit
gjorda under tidernas lopp är det nu
allmänt erkändt öfver hela landet, att
Minneapolis’ elektriska spårvagnssystem
är det bästa och i alla afseenden mest
tillfredsställande, som finnes i hela
Amerika.
Bolaget eger omkring 1,000 vagnar
och begagnar sig af ungefär 248 mil af
spårväg, hvaraf 136 inom Minneapolis.
Bolaget utsträcker nu äfvenledes sina
banor till närliggande småstäder. I
Augusti månad detta år fullbordades en
fortsättning af spårvägen till Stillwater,
20 mil från St. Paul, och en annan linie
torde inom kort utsträckas till Anoka,
17 mil från Minneapolis. Den
totaldistans, som bolagets vagnar
tillrygga-lägga under årets lopp, utgör 10,336,178
mil, ett tillräckligt antal mil att
omcirkla jorden vid dess eqvator 415
gånger eller att göra en resa från jorden
till månen fyratioen gånger.
Att bolaget intager fem-centare i lån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
