Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMFUNDSLIF: KYRKOR, FÖRENINGAR
OCH FESTER.
SVENSKA FÖRSAMLINGAR:
Minneapolis med sina snart sagdt
hundratals tornspiror gör sig mer
för-tjent af namnet “Kyrkornas stad-’ än
Brooklyn, som i många år bibehållit
denna ärofulla titel.
Stadens kyrkor uppgå lör närvarande
till ett antal af 185 och bland dessa räkna
vi 47 skandinaviska kyrkor, förutom
hyrda salar, som äfven användas for
religiöst bruk.
Kyrkornas egendomsvärde uppskattas
till omkring $4,250,000.
Många af kyrkorna äro verkligt
storslagna till sin arkitektur och deras
rymlighet så stor, att man har beräknat att
stadens hela fullvuxna befolkning skulle
kunna bevista gudstjensten hvarje
söndag, om hälften ginge till kyrkan på
förmiddagen och den andra hälften på
qvällen.
Våra landsmän och landsmaninnor,
hvilka hungra och törsta efter andlig
spis, hafva här rikliga tillfällen att bland
våra många religiösa samfund välja det
som bäst passar för deras själsriktning.
Bland de svenska församlingarne är
A.ugustana synoden bäst representerad,
oaktadt både metodismen och
baptismen äro äldre än Augustana kyrkan i
Amerika. Lars Paul Esbjörn ankom
till Chicago år 1849, och är han, som
bekant, den egentlige grundläggaren af
den svensk-lutherska kyrkan i vårt nya
hemland. Missionsvännerna äro yngre
än Augustana-bekännarne och yngst
torde väl öfriga frireligiösa få räknas.
Den första svenska predikan i
Minneapolis säges hafva hållits af pastor
P. Carlson, bäst känd under namnet
“Carver-Carlson.” I sin intressanta
sjelfbiografi säger han derom:
“En vecka före julen år 1857
färdades-jag på hästryggen till Minneapolis,
hvil-ken då var en liten stad med endast en
svensk familj, och den var fritänkare!
Ännu så sent som på vintern år 1862
efter indiankrigets ’ utbrott hade jag
mycken möda att leta reda på en annan
svensk familj, som bodde der. Jag
körde af och an på gatorna och frågade i
ungefär två eller tre timmar. Omsider
träffade jag dem på en farm, en mil
utom staden, der norra Minneapolis nu
är. Strax skickades bud till staden och
tre ungkarlar och tvä pigor (det var
alla svenskar, förutom ofvannämda
familj, som funnos i Minneapolis)
kom-mo ut och bevistade den första svenska
predikan, som blifvit hållen der.”
Pastor Carlson omnämner en anekdot,
som ganska förträffligt illustrerar den
tidens missionsverksamhet och
åhörareskara. Han påstår att han emellanåt
höll predikan för — busar. En gång
var det fåfängt för honom att få dem att
lyssna. “Då lemnade jag min text,”
säger han, “och började ropa med alla
krafter om synd, död, dom och helvete.”
Men då fick han “busarne” att höra på
hvad han sade! En annan gång skulle
Carlson hålla gudstjenst å en krog, men
det gick 0111 intet.
Missionsverksamheten före inbördeskriget låter sig bäst
karakteriseras i Carver-Carlsons egen
personlighet. “Erfarenhet af synd och
elände,” säger han i den omnämda
sjelf-biografin, “förekommer bedröfligt 110g,
och ond och verldslig omgifning
begagnade sig djefvulen af för att qvarhålla
111ig. Mången dag tog jag mitt testa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
