- Project Runeberg -  Minneapolisminnen : Kulturhistorisk axplockning från qvarnstaden vid Mississippi /
264

(1899) [MARC] Author: Alfred Söderström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning och politiska utveckling, göra dem
dugliga att på ett mera värdigt och
fruktbringande sätt kunna uppfylla sina
pligter och utöfva sina rättigheter som
medborgare i Förenta Staterna samt
sätta dem i stånd att med den styrka
som enighet gifver, kunna försvara sina
konstitutionela rättigheter och
borgerliga intressen; samt

3-—’Att beskydda skandinavernas
modersmål, seder och traditioner emot
missaktning och glömska här i landet,
knyta en ömsesidigt verkande
förbindelse mellan den skandinaviska rasens
kulturutveckling i de båda verldsdelarne
och befordra rasens här varande
mission att inplanta och odödliggöra sin
särskilda kultur i den amerikanska
na-tionalkultur, som nu är under bildning
och utveckling.

Denna sublima idee, hvilken mycket
förordades i flertaliga bref från olika
föreningar i de östra staterna, skulle
säkerligen bättre realiserats, om den
kommit från våra mera försigkomna
landsmän i Chicago eller Brooklyn i
stället för, att den nu kom från några
få broderligt sinnade landsmän i en
aflägsen vrå af den, såsom det då sades,
vilda Nordvestern.

“Föreningen Danmark” stiftades den
2i:ste Oktober 1875. Dess ändamål var
att verka för nyttiga och behagliga
nöjen, åstadkommandet af föreläsningar,
debatter, sång och musik samt
dramatiska föreställningar. Föreningen
åstadkom under sin tillvaro mycken trefnad
och konstnjutning, icke allenast bland
danskarne utan äfven bland svenskar
och norrmän härstädes, hvilka alla på
der. tiden betraktades som medlemmar
af samma familj. Professor Peter
Clau-sen, för en tid föreningens president,
var den som då satte “!if i spelet”
medelst sitt eldiga, lifliga och sällskapliga
väsen, af hvilket han ännu i dag, trots
sina sjuttio år, besitter en betydlig
portion.

Det “Norske Literaere Selskab”
organiserades den 23:dje Maj 1877. Dess
ändamål var att befrämja medlemmar-

nes intelligens medelst diskussioner,
föredrag och musikaliska
underhållningar. Hvad som alltid kommer en att ha
denna förening i vänlig hågkomst, var
dess ofta anordnade offentliga
föreläsningar, der man så ofta fick tillfället att
lyssna till pastor Erick L. Peterson, som
då var en af de mest framstående
skandinaviska föreläsare vi hade i Amerika.
Genom sitt briljanta framställningssätt
samt sin ovanliga förmåga att på ett lika
grundligt som populärt sätt behandla
sitt ämne, kunde han alltid både väcka
och underhålla intresset. Hans föredrag
voro en och annan gång af en
humoristisk natur, men äfven då låg ett djupt
allvar under skämtet, och de vackra
lärdomar och de skarpa sanningar, som
pastor Peterson uttalade, förfelade aldrig
att utöfva en helsosam verkan.

Den “Norska Dramatiska Föreningen.”
år 1878, kan liknas vid en fräsande raket,
som faller ner och dödar sina egne
målsmän. Med braskande annonser och
peripatetiska musikkårer hade
sällskapet utbasunat, att det den 8:de Mars
skulle å Pence Opera House uppföra
Oehlenschlaegers gripande sorgespel
“Axel och Valborg.” “Konsten"’ är
svår,” heter det, och den icke minst
svåra är skådespelarekonsten.
Grundliga studier och en oöfvervinnerlig
kärlek till konsten tillsammans med
naturliga anlag för scenen bilda den store
skådespelaren. Hvad var derföre mera
naturligt än att dessa amatörer — hvilka
redan vid första entreen tappade
koncepterna — “togo sig vatten öfver
huf-vudet.” “Axel och Valborg” i
Minne-apolis blef derföre ett “sorgespel,” som
gaf konsten ett blått öga och gjorde ett
hastigt slut på den Dramatiska
höreningen.

Den “Skandinaviska Sångkören
startades i April 1878. Den var under
ledning af den skicklige sang- och
musikläraren Oliver Larson, som äfven hade
ledningen af “Scandia ’ år 1874. Den
existerade endast ett par ar, under
hvilken tid den flera gånger höll på att
upplösas af brist på tenorer. En qvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saminneapo/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free